Efter 9/11 är buzz-ordet på den internationella forskningsarenan säkerhet. Sveriges och Norges överbefälhavare vill samarbeta. Suveränitetsreflexerna ställs på ända när det inte längre är Ryssen som är Fi med stort F. Hoten kommer i stället från organiserad brottslighet och terrorism. Och det satsas stora summor på området. EUs sjunde ramprogram för forskning lägger 1,5 miljarder
Euro på området, USA 848 miljoner dollar bara under 2007.

För att kunna möta de nya hoten mot samhället krävs modern teknik för skydd, för övervakning, för spaning, för identifikation av farliga ämnen. Det behövs tillförlitliga och robusta informations- och styrsystem. Ute i samhället, med en hel del elektronik som bas.

Militär teknik i internationella samarbeten
En annan anledning att satsa är att utvecklingen av krigsmateriel, och nu säkerhetsforskning, ibland anses vara en motor för ekonomin; att ligga långt framme där leder till internationella samarbeten som i sin tur kan leda till att man får del i andra utvecklingsprojekt. Ett svenskt exempel är Saabs och Volvos deltagande i utvecklingen av superjumbon Airbus 380, kanske tack vare vår kompetens från utvecklingen av JAS. Det finns fler.

Det är stora vinster som står på spel och då blir det tävling mellan de globala maktpolitiska gravitationscentra. EU vill till exempel att den europeiska marknaden ska bli mer enad för att den europeiska försvarsmaterielindustrin ska klara konkurrensen från USA.

Därför har EU beslutat att medlemsländernas krigsmaterielmyndigheter och försvarsindustrier ska samarbeta mer i krigsmaterielfrågor, också för att stödja utvecklingen av en gemensam säkerhets- och försvarspolitik.

År 2005 startades en europeisk försvarsbyrå, för att främja forskning och teknisk utveckling. Samtliga EU-länder, förutom Danmark, deltar i arbetet under ministerrådets överinseende.

Dessutom ingick sex länder inklusive Sverige redan år 2000, ett ramavtal om försvarsmaterielsamarbete. Detta för att ”underlätta omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin”. Förutom Sverige deltar Frankrike, Italien, Storbritannien, Spanien och Tyskland, med tung europeisk försvarsindustri. Och Sveriges riksdag godkände avtalet i mars 2001.

50 miljoner till förstudier
Här hemma satsas just nu 50 miljoner kronor på just säkerhet, under ledning av Försvarets materielverk (FMV), Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Vinnova i tre år. Redan i våras fick 18 projekt ekonomiskt stöd för att kunna finansiera förstudier med upp till 450 000 kronor vardera. Och elektroniken fick sin beskärda del.

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, finansierade bland annat en studie om lasersensorer för områdesövervakning och detektion av dolda sprängämnen. High Voltage Valley i Ludvika fick finansiering av en förstudie kring elektromagnetisk terrorism. Linköpings universitet ska studera distribuerade sensorsystem för ökad säkerhet. Systemen ska förse den kommunala infrastrukturen med övervakning av vatten och luft för ökad säkerhet vid terroristhot och katastrofer. Saab Microwave Systems ska göra två förstudier kring förbättrad övervakning av hamnar samt ett nytt koncept för säkerhetskontroll med hjälp av sensorer.

Droppe i havet
Utgångspunkten är den nationella strategi för säkerhetsforskning som Vinnova, KBM, FMV, Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) tillsammans med Försvarshögskolan och Svenskt Näringsliv föreslagit. Den 4 september gick ansökningstiden för forskare vid institut, högskolor och företag ut.

Kanske innebär detta att man gör sig beredd att växla om den svenska försvarsmaterielforskningen till ett mer modernt snitt. Kanske är det inte helt ute med den svenska traditionen att utveckla försvarsteknik av hög kvalitet.

Men 50 miljoner är i stort sett bara felräkningspengar. Den svenska statsbudgeten utom internationellt bistånd uppgår till över 776 miljarder kronor. Av det används knappt 25 miljarder, 3,2 procent, till FoU. Plockar man ut försvarsbudgeten på 44 miljarder kronor går nästan tio procent, 4,2 miljarder till FoU. Där finns tunga poster som utvecklingen av Hägglunds stridsvagnar, Kockums u-båtar och så Saabs Gripen, men även den moderna säkerhetsforskningen. Det kan jämföras med den civila forskningsbudgeten på 13,5 miljarder kronor.

Moderat lappkast
Mycket kan komma att hänga på hur de olika projekt lyckas som får stöd från 50-miljonerspotten. Som till stor del bygger på modern elektronik. Och på svenska politikers vilja att vara med och leka med de stora militära nationerna. Men där får kanske svensk forskning sätta sin tilltro till vänsterblocket. För just nu gör högerblocket med moderaterna i spetsen i sällan skådat lappkast.

Läs även:
ABB bygger hemligt skydd mot elektromagnetisk attack
FOI hottar upp sprängämnesnäsa
Snabbar kommunikation under ytan
Svenska studenter öppnar för nytt radiolandskap
Svensk militärforskning i USAs tjänst