About / Advertise
Kan lilla svenska Squace bli den naturliga startpunkten för den mobila internetsurfaren? Möjligheten finns.
– Vi blir allt mer av en webbläsare. Som användare vill jag snabbt hitta information som direkt berör mig, min bil, mina barns skola, min flygbiljett. Vår styrka är att vi ger alla små sajter samma möjligheter som de stora att hävda sig. Tillsammans genererar de massor av trafik, och det gynnar oss, säger Aage Reerslev som är vd på Squace.
Javaklient för 130 mobilmodeller Squaces klient är helt Javabaserad och fungerar exakt likadant i alla mobiler. Enda skillnaden är att det blir fler rutor ju större skärmen är. – Det är rätt unikt. Vi vill undvika programmeringsgränssnitt (API) så långt som möjligt, allt för att göra det så enkelt det bara går att stödja så många mobiler som möjligt, säger Aage Reerslev. Av världens totalt 2500 mobilmodeller – det kommer 100 nya varje år – stöder Squace till dags dato 130 stycken. Ett rimligt mål ligger på 500, och där tror Aage Reerslev att man är inom kort. – Idag stöder vi Sony Ericsson, Nokias Series 40 och Series 60, samt Samsung. Stöd för Motorola och LG är på gång, och på att-göra-listan står RIM (Blackberry) och Apples Iphone. Sedan får vi se hur många av de kinesiska tillverkarna vi stödjer, det är inte högprioriterat just nu, säger han. Stödet för nya mobiler går idag rätt smidigt. När en ny modell lanseras tar det inte mer än någon dag för Squace att stödja den. – Vi kan ta fram stöd allt från någon timme till några dagar. Utvecklingen mot öppnare miljöer och mer minne gynnar oss. Vi har större problem med äldre mobiler, där kan det vara ont om minne ibland, säger Aage Reerslev. |
– Med vår lösning blir det inte bara enklare att navigera – vi gör också telefonen och den mobila webben fullt personifierad. Användarna får chansen att ta tillbaka makten från tillverkare och operatörer, säger han.
Square + space = Squace
Han berättar att företagsnamnet är en sammandragning av orden square och space, ruta och rymd. Men det skulle lika gärna kunna stå för square och interface, ruta och gränssnitt. Bolaget har tagit sig upp på radarskärmen för aktörerna inom mobilt internet med sin genialt enkla grundtanke – dela in mobilens skärm i rutor och låt varje ruta bli en webblänk. Då ryms mycket mer på den lilla mobilskärmen än med operatörernas portaler eller Googles textbaserade länkar.
Rutnätsnavigeringen är patenterad och tekniken fungerar i drygt 130 mobilmodeller med joystick. Den hugade kan ladda ner en gratis Javaklient från Squaces hemsida och testa själv. Men företaget går ett steg till – användarna ska inte bara kunna komma åt innehåll på Internet utan även skapa innehåll med sina mobiler.
– Idag är det bökigt, snudd på omöjligt för den som inte är proffs. Vi vill göra det så enkelt att vem som helst kan klara det. Dagisklasser, seglarklubbar eller musikföreningar – med vårt system kan alla generera innehåll på nätet via sina mobiler, säger Aage Reerslev.
Den långa svansen
Det är just den typen av innehåll som bolaget sätter sin lit till. Analytikern brukar kalla det för ”den långa svansen”, alla småaktörer på Internet som tillsammans står för 50–80 procent av trafiken, beroende på hur man räknar.
Aage ritar en positioneringsmatris med långsvans gentemot massmarknad på ena axeln och mobilt mot fasta internet på den andra. Squace hamnar förstås i rutan för mobil långsvans, med Google i det fasta nätets långsvans. Wapportaler ligger i mobil massmarknad och kommersiella medieportaler typ Aftonbladet i den fasta webbens massmarknad.
Siktar på miljontals användare
Idag finns omkring 500 sajter och tiotusentals länkar anpassade till Squace, och fler är på väg in. Företaget fokuserar nu på att visa hur enkelt det är att bygga en Squacesajt, och hjälper en del föreningar med detta.
– En van webbutvecklare sätter ihop en sajt på några timmar, säger Aage.
På sajten finns även paket för ovana sajtbyggare. Hur många sajter som måste Squaceanpassas innan systemet lanseras skarpt vill Aage Reerslev inte berätta. Men målet att att attrahera miljontals användare är ingen hemlighet.
– Där är vi inte ännu. Vi har knappt 10 000 användare, inga miljoner, säger han.
Fler svenskar som förbättrar mobilskärmen Mobilskärmens utseende och funktion är angelägenheter för flera svenska företag. Två exempel är The Astonishing Tribe och Mobile Sorcery.
TAT är också som enda svenska företag med i Googles mobilprojekt Android och dess samarbetsgrupp Open Handset Alliance. Stockholmsföretaget Mobile Sorcery satsar på att få ut så många tillämpningar som möjligt till så många mobilplattformar som möjligt. Företaget har utvecklat ett verktyg kallat Mosync som kan ta existerande kod i C/C++ och portera till Java (J2ME), Symbian eller Windows Mobile. I verktyget ingår funktioner för grafik, ljud, datalagring och kommunikation. Alltihop levereras med profiler för ett hundratal telefonmodeller. Poängen är att implementeringen automatiskt ska kunna anpassas till utvalda mobiler. Den som vill testa Mosync kan ladda ner en gratisversion från www.mosync.com. |
Företaget startades för snart två år sedan och har idag 15 personer anställda. Finansieringen sker än så länge helt med riskkapital från ett 30-tal privatpersoner. Däribland telekomgurun Östen Mäkitalo, investeraren Carl Palmstierna och Ulf J Johansson, grundare av mobiloperatören Europolitan, sedermera köpt av Vodafone, vars svenska verksamhet förvärvades av Telenor. Även Iqube, Johan Staël von Holsteins investerinsbolag, är med bland ägarna.
Million dollar homepage
Aage Reerslev berättar att idén bakom bolaget kom till av en händelse.
– Jag och en kollega jobbade med att marknadsföra ett sökmediebolag och försökte hitta kul marknadsföringsidéer. Samtidigt fick vi upp ögonen för ”The Million Dollar Homepage”, berättar han.
Miljondollarsidan var ett projekt där den då 21-årige engelske studenten Alex Tew sålde varje pixel på sin hemsida för en dollar styck. Minsta utrymme var 10 5 10 pixlar, alltså 100 dollar, och då ingick en länk. Det blev något av en kultpryl och de sista 1 000 pixlarna gick för 38 000 dollar på Ebay.
Idén att få in mycket information på samma skärm genom att dela in den i rutor tilltalade Aage Reerslev.
– Vi tog mobilskärmen och vände på idén – fyrkanter ryms lättare än textlänkar. Och så skickade vi in en patentansökan i USA som gått igenom. Det vi patentsökt är en generisk navigeringsmetod för styrning, det kan gälla allt från mobiler och tv-apparater till pappersmaskiner. Men störst kommersiell nytta såg vi förstås i mobiler, säger han.
