Bland de mest spektakulära projekten som pengarna ska användas till finns en expedition till Mars där en obemannad farkost ska borra ett antal två meter djupa hål för att ta prover från planeten. Kostnaderna för den expeditionen har i budgeten maximerats till en miljard euro, vilket gör att ESA måste söka samarbete med USA eller Ryssland för att hitta de ytterligare 200 miljoner euro som krävs för att marsraketen som planerat ska komma iväg år 2016.
Budgeten ska också täcka Europas andel i teleskopet Hubble och rymdstationen ISS. Just satsningarna på ISS har ifrågasatts, då USA slutar skicka dit sina rymdfärjor från 2010 och helt slutar använda den 2015. Efter 2010 går alla transporter dit med ryska Soyuz-raketer.
För svensk industri var dock troligen beslutet att utveckla en ny version av Arianeraketen det mest välkomna. Ariane styrs av datorer utvecklade på Saab Space, numera Ruag Aerospace, i Göteborg. De nya raketerna ska bland annat få bättre möjligheter att undvika rymdskrot, och bättre kommunikationsmöjligheter där data i större utsträckning ska skickas mellan olika satelliter i stället för att nya radiostationer ska behöva byggas på jorden.
- Det var inte lätt att få fram pengarna, men satsningarna inkluderar mycket kommunikationsteknik som har verkligt ekonomiskt värde och som det även finns en kommersiell marknad för, sa ESAs generaldirektör Jean-Jacques Dodain till Reuters.