Robust rfid-ersättare blir IEEE-standard

Genom att använda magnetiska vågor i stället för elektriska går det att konstruera korthållskommunikation som inte påverkas av omgivande järn, vatten eller andra störkällor. Det är tanken bakom Rubee, en kommunikationsteknik som nu standardiserats av IEEE.

Handeldvapen, medicinsk utrustning och nötkreatur är några områden där vanlig rfid kan få problem med läsning och skrivning. Radiosignalerna kan då påverkas alltför mycket av omgivande järn, vätskor, djur eller människor. Och då är induktion, där informationen förs över av i huvudsak magnetiska vågor, på låga frekvenser, ett bättre alternativ.

Det menar amerikanska Visible Assets, ett företag som tillsammans med bland andra Seiko Epson utvecklat korthållskommunikationstekniken Rubee som nyligen upphöjt till IEEE-standard med nummer 1902.1. Företaget hävdar därtill att Rubee-produkter bara är aningen dyrare än rfid för motsvarande tillämpningar, vilket man menar uppvägs av ökad informationssäkerhet.

Rubee-protokollet är IP-baserat och gjort för att fungera i nät med tusentals noder. Taggarna har individuella IP-adresser och är lite mer komplexa än för passiv rfid. En Rubee-tagg innehåller en 4-bitars styrkrets, upp till 5 kB SRAM, klocka, batteri och antenn. Beroende på antenn och konfiguration kan räckvidden variera från någon meter ända upp till 30 meter. Storleken beror också på antennen - de minsta Rubee-taggarna är omkring 2,5 x 2,5 cm medan större kan vara upp till kreditkortsformat.

Rubee utnyttjar det faktum att de elektriska och magnetiska fält som alltid bildas när elektroner färdas längs en ledare beter sig annorlunda på avstånd långt under signalens våglängd än på långa avstånd. Då går det att kombinera höga magnetiska fält med låga elektriska fält. För Rubee, som nyttjar frekvensen 131 kHz, blir det magnetiska fältet i storleksordningen 0,6 Gauss (60 µTesla) samtidigt som den utstrålade rf-energin är under 40 nW.

Nackdelen är att kommunikationen blir långsam, under 1200 baud. Å andra sidan räcker batteriet i Rubee-taggarna länge, mellan 5 och 15 år för en litiumjoncell i en typisk rfid-ersättande tillämpning.

De första Rubee-produkterna lanserades 2006, och tekniken har fått visst fotfäste i det amerikanska försvaret, bland annat för identifiering av vapen, samt för identifiering av nötkreatur. Visible Assets och andra företag hoppas på genombrott även i medicinska tillämpningar efter att den amerikanska myndigheten FDA godkänt användning på sjukhus.

Elektroniktidningen nämnde Rubee i en översikt över korthållskommunikation i mars 2007 (länk).