About / Advertise
I Asien och Afrika är falska läkemedel ett stort problem. Men även i Europa finns falska läkemedel. Nu påstår dock svenska och brittiska forskare att de gemensamt utvecklat en teknik, baserad på radiopulser, som förhoppningsvis kan förändra situationen.
I Indien tros 15 till 20 procent av alla läkemedel vara förfalskade. Och i Afrika är situationen väldigt allvarlig – runt hälften av malariamedicinen som säljs på vissa håll är verkningslös eller rent av skadlig. Det hävdar forskare från Lund och London som utvecklat en teknik, kallad kärnmagnetisk resonans, som på någon minut kan avgöra om en obruten förpackning innehåller äkta vara.– Det finns flera fördelar med den här tekniken. Den är inte bara tillförlitlig utan även enkel och billig, vilket är en förutsättning om den ska få genomslag i tredje världen, säger Andreas Jakobsson, professor i matematisk statistik vid Lunds Tekniska Högskola och en av forskarna i projektet, i ett pressmeddelande.
Tekniken grundar sig på att när man bestrålar ett ämne med radiovågor så ändras atomkärnornas rörelsehastighet. När radiopulsen är över och spinnet återgår till sitt normaltillstånd skickas en svag signal ut som är unik för varje ämne.
De svenska och brittiska forskarna har sedan tidigare studerat kärnmagnetisk resonans, men då för att använda tekniken vid detektering av bomber och sprängämnen. De har bland annat anlitats av brittiska tull- och skattemyndigheten för att upptäcka sprängämnen på flygplatsen Heathrow.
Nu hoppas forskarna ha en färdig prototyp, i form av en liten väska, inom två år. Tanken är att exempelvis apoteks- och tullpersonal bara ska lägga en läkemedelsförpackning i väskan, för att efter någon minut få besked om medicinen är falsk eller inte.
– Signalerna som skickas ut från en kemisk substans är ruggigt svaga. Men vi har lyckats utveckla matematiska algoritmer som gör att vi kan fånga upp dem. Vi har även lyckats sålla bort störningar från exempelvis metaller, vilka ofta finns i både sprängämnen och tabletternas skyddande hölje, förklarar Andreas Jakobsson.
Prototypen finansieras av välgörenhetsstiftelsen The Wellcome Trust. Den svenska forskargruppen finansieras även av Vetenskapsrådet och Carl Tryggers stiftelse.
