TTI: Lars Dahlström

Vad finns det för tekniska trender?
– En tydlig trend är att allt går mot högre hastigheter, annars rör sig kontaktdonen ganska långsamt.
– Vi ser också att en del kunder på industrisidan går över till att använda don som utvecklats för fordonsmarknaden. De är redan standardiserade, specificerade för stora temperaturområden och tillverkas i stora serier.
– De flesta kontaktdonstillverkare satsar idag på nya marknader och tar fram nya produkter för såväl lighting som New Energy applikationer. Här i Sverige ser vi en klar ökning på nyutveckling av produkter inom dessa nya områden.Genom vårt partnerskap med tillverkarna och samarbetet med Mouser har TTI ett unikt koncept med tekniskt stöd och full tillgänglighet på nya produkter.

Hur mår den svenska marknaden?
– Vi har jättefokus på kontaktdon och elektromekanik och har som mål att växa dubbelt så snabbt som marknaden. De sista tio åren har vi vuxit med 28 procent i snitt, förutom 2009 då det blev 20 procent.
– 2010 var ett fantastiskt år då vi växte ungefär 47 procent i Sverige, vi har fått in ett antal nya leverantörer inklusive Delphi, Radiall och Honeywell som stärkt vår position.
– Vi sa inte upp någon under 2009 och vi har också anställt ett par personer i fjol.

Hur är det med leveranstiderna?
– Generellt är det längre leveranstider och vissa bitar är det i det närmaste allokering på. Men det finns många olika alternativ att byta mellan och vi är duktiga på att fylla på de tre stora centrallager som vi har i USA, Europa och Asien.
– Vi var i stort sett de enda som köpte under 2009 och har som strategi att omsättningshastigheten i lagren ska ligga under fyra gånger per år.

Hur går det i år?
– Många har bokat upp väldigt långt fram och det finns en stor osäkerhet när bokningarna går tillbaka till det normala, det kommer sannolikt att ge en liten dipp. Men starten på 2011 har varit väldigt bra.


Samtec: Urban Brusewitz

Vad ser du för tekniska trender?
– För kommunikation från kort till kort blir det mer och mer krav på komponenter som klarar snabba signaler, ibland över 10 Gbit/s. Det handlar om att processorerna blir snabbare och snabbare. Behovet finns inte bara inom telekom utan även inom medicin- och industrisegmenten.
– Annars har tillverkarna lärt sig det här med att matcha impedansen, utformningen ser annorlunda ut idag.
– Själva donen är inte så himla standardiserade. De större kunderna kan dock kräva att det ska finnas second source om det handlar om större volymer. Annars har vi gjort en lösning med fabriker på två olika ställen som tillverkar samma produkt, dual source.

Hur är det med områden som lysdioder och solceller?
– Lysdiodsbelysning är en intressant marknad där det inte finns någon standard. Det handlar helt och hållet om kundanpassningar.

Varför är det så?
– Det beror på att ingen vill dela med sig av tekniken. På vissa områden som till exempel snabb kommunikation kräver kunderna att det ska finnas alternativa tillverkare och då samarbetar vi med till exempel Tyco och Molex. Sedan korslicensierar vi så att alla kan tillverka
– Det omvända gäller för USB, det är så prispressat att knappast någon tillverkar själv. Där använder man kinesiska underleverantörer.

Hur mycket är katalogvaror och hur mycket är skräddarsytt?
– I Sverige är det ungefär 30 procent som är custom, resten är katalogvaror. Att man väljer custom beror bland annat att kontaktdonet kommer in väldigt sent i konstruktionsprocessen. Mekanikingenjören får bara tio dagar på sig och hittar ingen standardprodukt som passar. Då kan vi utgå från en standardprodukt som vi till exempel modifierar så att den blir enklare att montera.

Hur mår den svenska marknaden?
– Det har gått otroligt bra för oss, vi ökade med 76 procent i fjol och då ska man komma ihåg att 2009 gjorde vi ett nollår med bara någon procents tillväxt. För i år ser ingen avmattning.

Hur är det med ledtiderna?
– Vi ligger i snitt på tio dagar om man tittar på produkter för kommunikation från kort till kort. Priset på koppar och guld har också gått upp men vi har inte höjt priserna för att kompensera för det. Man måste hela tiden titta över sina processer och förbättra dem. En trend för oss är att vi flyttat produktion till Costa Rica och Panama. Det är visserligen lite dyrare än i Kina men det är lättare att hitta tekniskt kompetent personal där.


Harting: Göran Petré

Vad ser du för tekniska trender?
– Det går allt mer mot att man jobbar med blandad bestyckning, där man har kraft, signaler och fiber i samma don. Annars är det mindre utrymme som gäller, man vill få in allt mer på samma yta.
– För telekom är det högre överföringshastigheter som gäller.

Hur mår den svenska marknaden?
– Den har återhämtat sig väl under förra året och är i närheten av nivån för 2008. För i år ser vi inte samma ökning på 30 till 40 procent som i fjol. Jag tror vi får en stabilisering.
– Samtidigt känner vi av att konstruktionen görs här men att produktionen fortsätter att flytta ut.

Hur är det med ledtiderna?
– De börjar bli mycket mer acceptabla på grund av att vi börjar komma ifatt. Vi är tillbaka på den nivån att vi kan möta den efterfrågan som finns. Idag ligger ledtiderna på allt från omgående leverans till uppåt 12-14 veckor för vissa utsatta grupper.
– Samtidigt har de långa ledtiderna varit en möjlighet för dem som varit utsedda till andrahandsalternativ att växa om de kunnat leverera.

Har ledtiderna och stigande råvarupriser slagit igenom i priserna?
– Vi försöker få ut det vi inte kan påverka själva, som råvarupriserna. Samtidigt är det inte så lätt att höja priserna. Ofta sitter man med avtal som rullar där det finns klausuler om både valutor och råvaror. Så det har blivit ganska blygsamma höjningar.
– Men allt handlar inte om priset. I dagsläget vinner man kunder på att kunna leverera och på servicegraden i form av tekniska lösningar.

Avnet Abacus: Björn Jacobson

Vad ser du för tekniska trender?
– Det går solklart mot mindre kretskort med komplexare konstruktioner. Vi ser också att tillverkning av mindre serier kommer tillbaka till Sverige
– En annan trend är att det blir mer och mer nya projekt men att serierna blir mindre än tidigare. Förut pratade man kanske om 10 000 till 20 000 enheter per år, nu ser vi fler aktörer som konkurrerar om samma marknad men med mindre serier. Ett resultat av det är att kontaktdonen blir dyrare eftersom volymerna går ned.

Hur är det mer nya områden som lysdioder och solceller?
– Det finns många som håller på med det, men det är små serier som sen tillverkas i Sverige. Tyvärr går redan mycket till Asien av svenska produkter i större volymer. Än så länge finns inte någon standard för lysdiodsprodukter men det finns en grupp av kontaktdonstillverkare och lysdiodsföretag som jobbar med det.

Hur mycket av försäljningen är skräddarsydda produkter?
– Vi på Abacus koncentrerade oss på design under lågkonjunkturen och vi kan se att det börjar bära frukt nu. Det mesta arbetet som görs sker i samarbete med våra leverantörer. Eftersom kundanpassade lösningar är förenat med höga kostnader har vi ett samarbete med vår leverantör Taitech i Asien som kan ta hand om mindre komplicerade kundanpassade produkter och även tillverka dem till rimliga kostader.

Hur mår den svenska kontaktdonsmarknaden?
– Avnet Abacus gick upp med 10 procent i fjol trots att vi har mycket som är fordonsrelaterat. Den riktiga uppgången kom först i höstas. Kontaktdonen gick något bättre, upp 18 procent, men det är inte lika bra som i Europa där uppgången var 33 procent. Å andra sidan gick vi ner mindre 2009.
– För i år ser det riktigt bra ut, book-to-bill ligger på 1,3. Sen får man se hur länge det varar. En positiv effekt av uppgången är att vi har börjat nyanställa.

Hur är det med ledtiderna?
– Avnet Abacus har haft fantastiska inköpare så under uppgångsperioden har vi faktiskt lyckats ökat lagret med från 53 miljoner euro till 69 miljoner euro i december.
– När det gäller ledtiderna fortsätter det att gå upp för praktiskt taget allt utom generella I/O-don, militära produkter och kraftkontakter där ledtiderna stabiliserat sig. Idag ligger snittet på 9-12 veckor medan det för industriområdet och fordon kan vara upp till 14 veckor.

Har det påverkat priserna?
– I princip har allt gått upp efter årsskiftet. Det är kopparpriset som dragit iväg och nu försöker leverantörerna kompensera sig för det. Än så länge har vi inte behövt höja priserna så mycket, men det kommer troligtvis snart då flera leverantörer aviserat höjningar.



Huber & Suhner: Christer Johansson

Vad ser ni för tekniska trender?
– Det händer mycket på kontaktdon för kort-till-kort, där sker det en miniatyrisering med små bygghöjder. I och med att de blir många parallella kontaksdonssnitt blir toleranserna allt snävare. Modulariseringen leder också till att don för kort-till-kort tar över allt mer från kablage.
– Tittar man på rf är väldigt mycket standard. Kunderna vill alltid ha en second source.  Branschen är så prispressad att man inte har råd med något annat. På industrisidan är det lite annorlunda, där är serierna kortare och man går mer på speciallösningar.

Hur är det med områden som solceller och lysdiodsbelysning?
– Solpaneler är en jättestor marknad för oss. Vi gör boxlösningar för att ansluta panelerna med varandra i nätverk och kablage för installation. Det är mycket höga krav på lösningarna eftersom de ska sitta ute mycket länge. Alla har sina egna lösningar även om koncepten är ganska lika.

Hur mår den svenska marknaden?
– 2009 var ett tungt år för både transportsektorn och telekom. I fjol var det en extrem återhämtning.
– För 2011 har målbilden skruvats upp lite, jag tror att folk har rätt höga förväntningar. Och det går bra för branscher som är viktiga för oss, som telekom och fordonsindustrin. Även på tågsidan händer det mycket.

Hur är det med ledtiderna?
– Det är väldigt beroende på produkter men trenden är att de ökade under fjolåret. Framförallt kablage har lite längre ledtider.

Har det påverkat priserna?
– Kopparn har dragit iväg till 9500 dollar per ton och koppar är en väldigt stor del av kabelkostnaden så där har vi sett en prisökning. Det gäller alla produkter som är metallintensiva. Telekombranschen är väldigt konkurrensutsatt så där går det inte att höja lika mycket, men där är också materialet en mindre del av tillverkningskostnaden.