About / Advertise
Mycket svenskt i Galileos premiär
Nästa vecka skjuts de först satelliterna till Europas navigeringssystem Galileo upp från Kourou i Franska Guyana. Ombord finns mängder av elektronikutrustning utvecklad i Sverige, hos Ruag Space i Göteborg. |
| Centraldatorn, ICDU – Integrated Control and Data Unit, styr satellitens funktioner med hjälp av drygt 500 signaler och kommunikationslänkar. Den ska klara 12 års drift i rymden utan service. |
 |
| Navigationssignalgeneratorn, NSGU, utgår från ett atomur på satelliten och alstrar de komplexa digitala signaler som skickas till användarna på jorden för positionsberäkning. |
 |
| Basbandsdelen i mottagaren för systemets interna trafik är byggd kring en asic gjord på Ruag Space. |
 |
| C-bandsantennen tar emot systemsignaler från markstationer. |
 |
| S-bandsantennen, en fyrtrådig helix, används för telemetri mellan markstationer och satelliter. Varje satellit har två S-bandsantenner. |
 |
| Säkerhetsprocessorn hindrar obehöriga att påverka satelliten. Ruag har gjort kortet som mäter 167 x 128 mm och väger mindre än 500 g. Ombord sitter en 32-bitskärna, 2 Mbyte SRAM och 1 Mbyte EEPROM. |
Nu är det dags för de första fyra satelliterna att skjutas upp i rymden. Premiärskottet är planerat till torsdagen den 20:e oktober klockan 12.38 svensk tid, då en rysk Soyuzraket ska lyfta från rymdbasen i Franska Guyana med två satelliter ombord. De fyra första satelliterna ska testa hela systemets funktion – så kallad In-Orbit Verification – innan de serietillverkade satelliterna skjuts upp.
För Ruag Space, som det Göteborgsbaserade företaget numera heter, är Galileoprojektet enormt viktigt. Företaget har utvecklat och producerat flera centrala dator- och elektronikutrustningar till Galileo och säger att leveranserna står för nära en tiondel av satelliternas samlade värde. Bara för denna första fas är ordervärdet drygt 340 miljoner kronor.
– Det är en stor dag för oss när raketen levererar satelliterna i bana, säger vd Bengt Mörtberg i ett pressmeddelande.
Ruag har levererat den centrala omborddatorn som styr och övervakar satellitens funktioner. Därtill har företaget gjort navigationssignalgeneratorn, den enhet som genererar de digitala signaler som mottagaren på marken använder för att beräkna sin position. Ruag har också gjort den digitala basbandsprocessor som tar emot de data från markstationerna som krävs för att verifiera att systemet fungerar som tänkt, och ett antal datorkort till de säkerhetsenheter som hindrar att obehöriga kan påverka systemet. Två antenner – en C-bandsantenn för systemmeddelanden och en S-bandsantenn för kommandon mellan markstationer och satelliter – ingår också i leveransen. Allt detta är utvecklat i Göteborg.
Därtill har Ruag Space i Linköping gjort den precisionskrävande mekanik som håller fast satelliterna i på raketen under uppskjutningen och sedan frigör dem i rätt omloppsbana.
Galileo har under hela sin projekttid varit ett omdiskuterat program som i flera omgångar förändrats och försenats. För full funktion krävs 30 satelliter, varav 27 i drift och tre i reserv. För närvarande finns dock enbart budget för 18 satelliter, däribland de fyra som ska skickas upp nästa vecka. Dessa 18 ska vara i drift senast 2014.
Budgeten för systemet inklusive de 18 första satelliterna uppgår till 2,4 miljarder euro. Enligt den europeiska rymdstyrelsen ESA krävs ytterligare 1,9 miljarder euro fram till 2020 för att systemet ska bli komplett, och därtill 800 miljoner euro per år i driftskostnader.
Satellitmottagare för Galileo kommer att bli kompatibla med GPS, och även med det ryska planerade systemet Glonass. För användarna innebär det bättre precision, i synnerhet i städer med höga byggnader. Galileosatelliterna får också en placering i rymden som gör att täckningen långt norrut och långt söderut blir bättre än vad GPS kan ge. ESA framhåller därtill att Galileo är ett civilt system under europeisk kontroll.
