Dagen är tänkt som ett VIP-event. Knappt 50 personer – framförallt vd:ar och andra chefspersoner på distributörer, konsulter och kontraktstillverkare – hade hörsammat inbjudan och tagit sig till Kista.

De fick lyssna till Acreos tidigare vd Mårten Armgardt som pratade om papperselektronik där Norrköping ligger i frontlinjen. Tekniken lovar att bli mycket billig men har haft svårt att ta sig ut labbet.

– Det är inte en fråga om det kommer, utan när, sade han.

De flesta elektronikkomponenter går att trycka på papper, men tekniken är inget alternativ till kiselfabriker. Dels är klockfrekvenserna mycket lägre, dels är linjebredderna många gånger större. Tekniken kommer istället att bredda användningsområdet för elektroniken. Tänkbara tillämpningar är dynamiska QR-koder, blinkande reklamskyltar och enkla sensorer som kan larma om mjölken förvarats för varmt.

Den som har en idé och vill testa den – ta hjälp av den tryckpress som finns i Norrköpings pappersinkubator.

Mer handfast i sina råd var Henrik Emilson från Business Swedens kontor i Oslo till dem som vill in på den norska marknaden.

– Ät en stadig frukost och ta redan på vilka standarder och förordningar som gäller, var två tips han gav.

Det första hänger samman med att norrmännen normalt tar en snabblunch med bara en smörgås för att kunna åka hem till familjen tidigt på eftermiddagen. Det senare beror på att den viktiga olje- och offshoreindustrin har en mängd regler och standarder som du som potentiell underleverantör måste ha koll på redan innan du tar kontakt med ett norskt företag.

Han tipsade också om att det inte är någon idé att kontakta olje- och gasbolagen direkt. De har alltid underleverantörer som gör arbetet, som i sin tur upphandlar tjänster och produkter.

I takt med att djupen där utvinningen sker blir större och platserna mer extrema går trenden från borrplattformar ovanför havsytan till nedsänkta och obemannade undervattensstationer så kallade havsbrunnsfabriker. Det kräver än mer elektronik än idag för att övervaka och styra utvinningsprocessen. Även om det pratas om ”peak oil”, att oljan är på väg att ta slut, så investeras det mer för varje år i att utvinna oljan.

– Tiden är inne för att gå in i Norge. Man söker 16 000 ingenjörer och den kapacitetsbristen öppnar för utländska underleverantörer.

Norge har på senare år gått om Tyskland som största exportland för svensk industri. Vi exporterade varor och tjänster till Norge för 115 miljarder kronor år 2011. Till det kan läggas en gränshandel värd 12 till 13 miljarder kronor.

Omvänt importerar vi varor och tjänster från Norge för nästan lika mycket. År 2011 var värdet 96 miljarder kronor.

Lars Montelius, som är professor i fasta tillståndets fysik i Lund, talade om två framtidstekniker. Nano och belysning med lysdioder. Att halvledarkretsarna sedan länge tillverkas i nanoskala är ingen nyhet för Elektroniktidningens läsare men att en tillverkare av tennisracketar använde ordet ”nanosnabb” för att marknadsföra produkten fick åhörarna att dra på smilbanden. Annars brukar nano ”sälja” produkter som rengöringsmedel och bilvårdsprodukter.

Mer inspirerande blev det när han kom in på lysdioder.

–  Vi har levt utomhus i miljarder år, det är först de senaste 50 åren som vi tänt lampan. Det ljuset är statiskt medan ljuset i naturen är dynamiskt. Det går från svagt blått på morgonen till rött på kvällen, säger Lars Montelius

Många ser nog lysdiodslamporna som energisnåla ersättare till de klassiska glödlamporna. Det är inte fel. Men på sikt väntar en revolution, enligt Lars Montelius. Då handlar det inte bara om att styra tillväxten i växthus med hjälp av våglängden och intensiteten, utan även om att rätt ljussatta miljöer påverkar människans hormonella system.

Barn läser 35 procent snabbare med rätt belysning i klassrummet. Den som gör en långdistansflygning kan inte bara ta en dusch för att bli av med resdammet, en dusch med blått ljus förenklar tidsomställningen. Ett tredje exempel är Alzheimerpatienter som sover bättre om de under dagen vistas en stund i gult ljus.

Ett företag som hakat på trenden är svenska Heliospectra som utvecklar LED-lampor för växthus. Genom att styra våglängd och intensitet på ljuset går det att påverka tjockleken på bladen, hur näringsrik växten blir, hur den smakar eller hur länge den håller sig när du burit hem den från affären.

Svensk Elektroniks ordförande Maria Månsson berättade om den forskningsagenda som just nu tas fram på uppdrag av Vinnova.

– En väldigt viktig sak är att kartlägga och synliggöra den här industrin.

Som ett led i arbetet har konsultföretaget Grufman Reje fått i uppdrag att kartlägga branschen. Själva kärnan, det vill säga de företag som till 100 procent lever på elektronik, är 3643 stycken. Det finns ytterligare 7735 svenska företag som har elektronik i sina produkter och till det kan adderas hela 14 884 företag som är beroende av elektronik.

– 28 procent av näringslivet och 18 procent av BNP, inklusive offentlig sektor, kan hänföras till elektroniken.

Trots betydelsen är elektroniken ofta osynlig, dessutom är området dåligt på att locka ungdomar och det saknas kritisk massa inom en del strategiska områden.

Sammanslagningen av Svensk Elektroniks agenda med sex andra innovationsagendor har försenat arbetet, som beräknas bli klart först mot slutet av året och inte i april som ursprungligen var tänkt.

Redan i juni kommer dock delresultat att presenteras. Och att arbetet tar längre tid innebär att det finns tid för nätverkande med andra agendor, där elektroniken är osynlig men ändå en förutsättning.

– Vi vill stärka industrin och därmed Sverige AB, säger Maria Månsson.