Solcellsfabrik i Stockholm snart startklar
Vid årsskiftet kommer maskinerna. Under första halvan av nästa år ska de installeras. Och i slutet av året ska världens största produktionsenhet för Grätzelsolceller tas i drift i utkanten av KTH-området i Stockholm.
När fabriken på 2 500 kvm är klar har den en kapacitet på 20 MW per år. Hur snabbt produktionen kan komma igång vill Giovanni Fili, vd och delägare i Exeger (f d Nlab Solar) däremot inte avslöja.
– Det är en affärshemlighet. Men vi ser ett mycket stort intresse hos stora bolag inom elektronikindustrin och bygg- och fastighetsbranschen, säger han.
Grätzelsolceller innehåller en film av nanopartiklar gjorda av titandioxid, som färgas in med ett färgämne som ger partikeln en fotosyntesliknande funktion. Processen bygger på att elektroner exciteras i nanomolekylen, till skillnad från traditionella solceller där processen baseras på skapande av elektron-hål-par i halvledarmaterial. |
I fabriken ska Grätzelsolceller, också kallade färgsensibiliserade solceller eller Dye Sensitised Solar Cells (DSC), tillverkas. Fördelen med dessa är att de kan tillverkas billigare än kiselsolceller. Råvaran och produktionen, som kan jämföras med vanligt screentryck i ett tryckeri, är klart billigare.
Ytterligare en fördel är att solcellerna fungerar väl vid svagt ljus och inte är känsliga för temperaturvariationer eller snett inkommande solljus. Därmed passar de väl att integrera i fasader, fönster och tak. Verkningsgraden är dock inte i klass med den som går att få hos kiselsolceller.
– Världsrekordet för Grätzelsolceller är 15,1 procent, men vi tror att runt 10 procent ger billigast produktionskostnad per watt, vilket är den viktigaste parametern, säger Giovanni Fili.
Hur mycket billigare de egna solcellerna blir per watt i volym jämfört med kiselsolceller vill Giovanni Fili däremot inte kommentera.
I våras blev det officiellt att fastighetsbolaget Wallenstam investerar 10 miljoner i Exeger. Därmed har företaget säkrat 135 miljoner kronor under de senaste tio månaderna genom villkorslån från Vinnova och kapital från aktieägarna.