About / Advertise
Sökmotorn Wolfram Alpha kan nu söka upp och bearbeta data från världens alla sensorer. Wolfram Research erbjuder datalagring och databearbetning via Wolfram Language som molntjänst för Internet for Things.
 JAN TÅNGRING:VÄRLDEN I EN FORMELSAMLING På 90-talet kändes Internet som ett enda stort kaos. Det här var före Google. Ingenting gick att hitta. All information fanns därute – men det gick inte att använda den. Man talade om en informationsvåg som sköljde över oss. Vissa gav upp och trodde att Internet skulle fortsätta växa sig allt större och allt mindre användbart. Andra försökte hitta en lösning. Världens bibliotekarier drev ett projekt för att, i likhet med hur deras bibliotek är organiserade, systematiskt kategorisera och sätta en etikett på alla data på Internet, för att göra dem möjliga att hitta och använda. Sedan kom Google med sin smarta indexering och löste problemet. Google vet numera oftast vad vi söker efter redan innan vi ens hunnit skriva färdigt. Men det finns en person som fortsätter i bibliotekariernas spår att försöka sätta etiketter på allt: Stephen Wolfram, mannen bakom bland annat verktyget Mathematica. Han samlar data och har dessutom byggt en formelsamling som dessa data kan appliceras på. Han har gjort det med bravur. Wolfram Language är den ultimata TeFyMa. Du kan stoppa in all världens kvantifierade data i alla kända formler och kombinera dem helt fritt med varandra - fysik, språk, historia, geografi, geologi, optik, musik, film, arter, näringsfysiologi, aktiekurser, shopping, och så vidare. Med den nya funktionen Data Drop blir plötsligt ytterligare en stor tugga av verkligheten åtkomlig via Stephen Wolframs formler. |
Wolfram Data Drop kallas tjänsten. Varje sensorenhet motsvaras av en ”databin” och har en egen adress. Stephen Wolfram har själv ett kort med fyra sensorer på sitt skrivbord. Det kan du läsa av på denna adress (länk) .
I Wolframs formelsamling kan du referera till Stephens sensor som databin[3pw3N73Q] och – för att ta ett enkelt exempel – skriva DateListPlot[databin[3pw3N73Q]] för att få plotter på de fyra sensorerna på hans kort, temperatur, luftfuktighet, ljus och lufttryck.
Stephen Wolfram kallar Data Drop för ”nästa steg i att göra världen beräkningsbar”.
Wolfram Research samlar själv IoT-data kring sitt kontor: från serverhallsventilationen, från en väderstation på taket och från kylskåpen i fikarummet.
Data måste inte vara från sensorer, företaget loggar också pingtider för sina servrar i Data Drop, och Stephen Wolfram själv lagrar data om sin eposttrafik.
Data Drop är inte bara avsett för labbet eller skrivbordsberäkningar. Det ska också kunna användas för realtidsanalys. Data Drop kan exempelvis fungera som en molntjänst som lagrar dina sensordata och bearbetar dem i Wolfram Language.
Det går att skapa privata instanser av Data Drop om du inte vill dela dina data med andra som Wolfram gör med sitt sensorkort – eller som vi på Elektroniktidningen gör med pingtiderna till vår server (länk). Jo, efter det lilla experimentet kan Elektroniktidningen bekräfta att det är mycket enkelt att koppla in sig Wolframs IoT-moln.
Du kan eller kommer att kunna mata in data i Wolfram Data Drop på fler olika sätt, bland annat via HTTP, twitter, en mobilapp, C, Java, Python, Javascript, Wolfram Language, epost och webbformulär.
Arduino och Raspberry Pi stöds, och ett projekt kallat Connected Devices arbetar med att ta fram drivrutiner får många fler IoT-prylar (länk).
