– Du börjar fundera på vad du ska göra. Kanske ringer du någon eller så fipplar du med musiken, säger Lars Reger som är ansvarig för fordonskretsar inom NXP och snart även Freescale när bolagen slagits ihop.

Han är inledningstalare på EDA-bolaget Cadence årliga användarkonferens i München i slutet av april. Cadence levererar både verktyg och IP-block till NXP.

– Det som är hetast just nu är hur jag slipper köra själv eller i varje fall hur bilen kan hjälpa mig.

Det första stapplande steget togs för över 20 år sedan med ABS-systemen som ser till att inte hjulen låser sig och förorsakar sladd. På senare år har efterfrågan på säkerhetssystem växt snabbt vilket också avspeglar sig i marknaden för fordonskretsar. Den är numera värd 36,9 miljarder dollar per år och växer med 6,7 procent per år, vilket är klart bättre än hela halvledarmarknaden i övrigt.

– Bilarna blir allt mer av robo­tar på hjul med sensorer som hämtar information om miljön och sedan räknar ut vad som ska göras.

En teknik som redan används och som spås en ljus framtid av Lars Reger är radar. Företaget har tagit fram en komplett radarkrets där både basbandet och rf-delarna är gjorda i CMOS trots att den arbetar i 70-GHz-bandet. Förutom att användas för säkerhetstillämpningar som att upptäcka hinder på vägen kan den dubblera som parkeringssensor och därmed rationalisera bort en annan sensor med tillhörande kopparkablar.

Ett annat område där det händer saker är fjärrkontrollen du använder för att öppna och låsa bilen. Moderna varianter kan stanna kvar i fickan, bilen öppnas automatiskt när man närmar sig och dessutom ställer den in just din favoritmusik, justerar förarstolen och backspeglarna eller ger rätt färgton på mysbelysningen. Även om det råkar vara en hyrbil.

Samtidigt går det inte att öppna dörrarna om fjärrkontrollen befinner sig längre bort än en armslängd. Och det får inte heller gå att starta bilen så länge du är utanför bilen.

– Kraven på noggrannhet är så höga att det inte fungerar att använda smartmobilen för positioneringen.

Ännu fler funktioner är på gång, men dessa kräver tvåvägskommunikation som klarar uppåt en kilometer.

– Du sitter på kontoret en kall vinterdag. Då kan du slå på värmaren samtidigt som du reser dig upp för att åka hem, säger Lars Reger.

En annan funktion som blir möjlig med längre räckvidd är att låta fjärrkontrollen vibrera om billarmet går.

Alla de nya elektroniska funktionerna har fått kopparkablarna att bli ett problem.

– Det kan finnas två till fyra kilometer kabel i en lite större bil, de väger lika mycket som jag. Kablarna är det näst tyngsta efter motorn.

Dessutom är de känsliga för störningar från varandra och från exempelvis de smartmobiler vi tar med oss på resan. Elektrifieringen i form av hybridteknik ökar problemen med sina högre spänningar och större strömmar.

– Vi forskar på vad som kan göras trådlöst för att spara koppar utan att äventyra säkerheten.

Idag används främst bussarna Flexray, Can och Lin, men intresset för Ethernet är stort. Det handlar om att dra nytta av skalfördelarna samtidigt som den klarar högre datatakter. Bilindustrin funderar dock på en lite modifierad variant.

– Vanlig Ethernet på 100 Mbit/s kräver fyra kablar vilket är dubbelt så många som exempelvis Can.

Halvledartillverkaren Broadcomm har tagit fram en lösning kallad Broadreach som fungerar med vanlig partvinnad kabel. NXP har licensierat lösningen och utvecklat egna kretsar.

Ett annat område där det börjar hända saker är kommunikation mellan bilar och mellan bil och infrastruktur. Här är wlanstandarden 802.11p en het kandidat med sina förbättrade realtidsegenskaper och högre säkerhet. Räckvidden kan dessutom bli några kilometer.

Förslagen på vad man kan använda kommunikationen till sträcker sig från allt till att varna bakomvarande bil för att väglaget är halt, till att organisera fordonståg. Men det är först när tillräckligt många fordon utrustats med tekniken som den blir användbar.

– Vi har kört olika fälttester med det är inte så lätt att få igång marknaden.

Kanske blir USA ett föregångsland – här förbereds ett lagförslag som ska stimulera användningen.

– Det är först när man får tillräcklig mycket många användare som det börjar hända roliga saker.

Och så var det säkerheten.

– Allt som ansluts till nätet kommer att hackas. Det vi måste göra är att göra det så svårt som möjligt.

Lösningen enligt Lars Reger är inte mer kryptering utan främst autentisering, en metod som redan används i bank- och hälsosektorn. Det går att återanvända teknik som redan används i exempelvis bankkort eller id-kort och som är både beprövad och billig.

Dessutom ökar det inte komplexiteten i tillverkningsprocessen eftersom kretsarna kan hanteras på normalt sätt, det är när de används för första gången, som när du stoppar in ett nytt bankkort i bankomaten och knappar in pinkoden, som det aktiveras.