Rysk elektronisk hjärncell arbetar naturligt
Ryska forskare har tagit fram en memristorbaserad artificiell neuron och visat att den kan uppvisa samma inlärningsfunktioner som biologiska neuroner.
Bland annat kunde forskarna härma det som kallas STDP (Spike-timing-dependent plasticity) och som innebär att en ingång förstärks om den levererar en signal innan utgången gör det och försvagas om den levererar en signal efteråt.
Biologer tror att information lagras i hjärnan via dessa signalledningsförändringar. Memristorer har en motsvarighet i sin förmåga att kunna förändra sin resistans. Typisk används memristorer idag binärt, men det är möjligt att variera ledningsförmågan i flera steg.
– Tack vare denna forskning är vi ett steg närmare att kunna bygga ett artificiell neuralt nätverk. Visserligen ett väldigt enkelt nätverk, men likväl en prototyp i hårdvara, säger Andrej Zenkevitj, chef på MIPT på laboratoriet för funktionella material och utrustning för nanoelektronik.
Forskarnas artificiella neuroner består av en ultratunn film av hafniumoxid och var och en mäter 40 x 40 kvadratnanometer. En teknisk innovation är den metod med vilken neuronerna kopplats samman till ett tvådimensionellt rutnät.
Forskarna arbetar på Moskvas institut för fysik och teknik (MIPT) och har fått en artikel om sina resultat publicerad tidskriften Nanoscale Research Letters.
Hafniumoxid används redan idag i produktionen av chips vilket betyder att forskarnas tillverkningsteknik lätt ska kunna anpassas till produktion i dagens processer.