About / Advertise
En armprotes som styrs av tanken – det fick Magnus för snart fyra år sedan. På lördag ställer han upp i Cybathlon, ett slags ”OS för cyborgar”, med sin inopererade protes utvecklad på Chalmers i Göteborg.
När Magnus fick sin armprotes genomfördes världens första operation där en patient fick en tankestyrd armprotes för permanent bruk. Idag arbetar han heltid som lastbilschaufför i norra Sverige.
| Cybathlon hålls för första gången den 8 oktober och organiseras av det schweiziska universitetet ETH Zürich. Målet är att driva på utvecklingen inom proteser och andra typer av hjälpmedel. 74 tävlingsdeltagare tävlar för 59 olika lag, från 25 länder världen runt. Totalt består lagen av runt 300 forskare, ingenjörer, tävlande och övrig personal. Bland lagen finns allt ifrån små forskargrupper till världens största tillverkare av avancerade proteser. |
På lördag är det schweiziska Zürich som gäller, när Cybathlon går av stapeln för första gången.
Här ska Magnus i olika moment visa att hans arm är funktionsduglig. Som enda deltagare är han amputerad ovanför armbågen, vilket gör tävlingen trixigare för honom än övriga deltagare.
– Det är helt ny forskningsmark med en protes som har fast inkoppling till skelett, nerver och muskler. Dessutom håller vi på att utveckla ett system för konstgjord känsel i armprotesen, säger Max Ortiz Catalan, forskarassistent på Chalmers och huvudansvarig för tankestyrningstekniken.
Den svenskutvecklade protesen gör att användaren känner ett varierande tryck i sin konstgjorda hand, vilket är nödvändigt för att naturligt kunna hålla lagom hårt i ett föremål. Arbetet pågår dessutom med att tillföra ytterligare känselförnimmelser.
Operationen är utförd på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i nära samarbete med Chalmers. Rickard Brånemark ledde det kirurgiska team som kopplade armprotesen till skelett, nerver och muskler.
– Jag känner mig inte handikappad när jag har den här armen. Nu arbetar jag hundra procent och kan utföra alla uppgifter i både jobbet och familjelivet. Protesen känns inte som en maskin, utan mer som min egen arm, säger Magnus i ett pressmeddelande.
Elektroniktidningen skrev en längre artikel om tekniken bakom protesen våren 2014 (länk).
