Volvoägaren Geely har tecknat ett färskt avtal med Maxwell Technologies om att använda superkondensatorer i framtida hybridbilar, både laddbara och icke laddbara. Tekniken ska in i bilar för Europa och USA och kommer bland annat att hamna i Volvomodeller som bygger på den svenskutvecklade CMA-plattformen, såsom XC40.
Superkondensatorer i bilar är inget nytt. Maxwell har levererat sådana till bilindustrin i många år och idag finns tekniken i mer än 6 miljoner fordon där de nästan uteslutande stöttar start-stopp-funktioner.
Geelys plan är att ta ett nästa steg, att låta superkondensatorer komplettera batteriet i ett antal kommande hybridbilar.
– När vi började förbereda oss för att ta in mer avancerade funktioner i våra nästa fordonsgenerationer blev det uppenbart att superkondensatorer är avgörande för att ta itu med de ökande elektrifieringsutmaningarna som fordonsindustrin står inför, säger Qingfeng Feng, CTO på Geely i ett pressmeddelande.
Självklart förblir batterier även framöver extremt viktiga för eldrift i fordon. Däremot anses superkondensatorer bli en nödvändig pusselbit för att hantera utmanande effekttoppar på ett sätt som batterier inte kan.
En kondensator har fördelen att kunna laddas upp och ur väldigt snabbt. Likaså har den betydligt längre livslängd än ett batteri som förlitar sig på elektrokemiska processer.
Exakt hur Geely planerar att använda tekniken framgår inte men tydligt är att bilindustrin tittar på superkondensatorer för att leverera aggregerad toppeffekt till funktioner som exempelvis aktiv elektrisk stabilisering och servostyrning. Likaså kan superkondensatorer fungera som alternativ eller kompletterande energilagring till batterier som backup i system för autonom körning och avancerade förarassistanssystem (AD/ADAS).
Volvos första hybridbilar med superkondensatorer ska börja byggas sent 2019. Det inkluderar både laddbara och de som inte kan laddas. Till en början hamnar tekniken bland annat i modeller som bygger på den mindre CMA-plattformen, som svenska Cevt utvecklat i Göteborg.