About / Advertise
Svenska forskare efterlyser en nationell strategi för solcellsparker och solenergi i Sverige. I ett forskningsprojekt har de visat att det går bra att kombinera elproduktion och jordbruksverksamhet på samma markyta.
På Kärrbo Prästgård utanför Västerås pågår ett agrivoltaiskt forskningsprojekt för att undersöka effekterna av att använda solcellssystem för att kombinera elproduktion och jordbruksverksamhet på samma markyta.
Efter att tre skördar analyserats visar det sig bland annat att skörden i provrutorna med solceller blev större än i referensytan vid torrt väder.
Idag är dock en utbyggnad av solcellsparker på jordbruksmark oftast inte möjligt. Miljöbalken och dess värdering av olika samhällsintressen är ett hinder.
– Livsmedelsproduktion ställs mot solelproduktion och då vinner nästan alltid livsmedelsproduktionen, förklarar Bengt Stridh, universitetslektor och forskare på Mälardalens högskola (MDH) i ett pressmeddelande.
Samtidigt menar forskarna att en kritisk framtidsfråga är vilken mark i Sverige som kan utnyttjas för solcellsparker. Jordbruksmark är optimal, då det inte blir problem med skuggning.
Landet består dessutom av 63 procent skog, nio procent inlandsvatten och sju procent öppen myrmark, som alla är olämpliga marker. Jordbruksmark upptar i sin tur sju procent av ytan.
– Med tanke på det stora framtida elbehovet bör även produktionen av solel börja betraktas som ett väsentligt samhällsintresse. Särskilt som jordbruk och solceller kan samsas på samma mark, säger Bengt Stridh, och adderar:
– Även om vi bara skulle använda mindre än en tiondel av vår jordbruksmark till agrivoltaiska system skulle det ge en hög andel solel i Sveriges elmix.
