About / Advertise
Satsa mer, fortsätta som nu eller avveckla. Framtiden för KTH:s halvledarlabb i Electrumhuset i Kista kan komma att avgöras på universitetsstyrelsens sammanträde den 26 september.
För ett knappt år sedan beslutade KTH att flytta den utbildning och forskning som bedrivs i Kista till campus på Valhallavägen. Vad som skulle ske med med Electrumlabbet – som KTH delar med forskningsinstitutet Rise och ett antal företag – sköts på framtiden.
KTH är huvudman för renrummet som invigdes 1987 i samband med att Electrumbyggnaden stod färdig. KTH har också ett renrum inne på Albanova som byggts senare och som har en annan inriktning. Att flytta hela verksamheten dit är inte praktiskt möjligt. Bägge labben ingår i den nationella forskningsresursen Myfab tillsammans med renrummen i Uppsala, Lund och på Chalmers.
Chalmers tidigare rektor Stefan Bengtsson, tillika professor i fasta tillståndets elektronik, har utrett framtiden för Electrumlabbet. Han har pratat med 30-talet personer som arbetar i labbet eller har annan anknytning till det och funderat på hur framtiden skulle kunna se ut.
Maskinerna i Electrumlabbet har uppdaterats löpande under åren och idag finns bland annat adekvat utrustning för att tillverka kretsar i CMOS och kraftelektronik i kiselkarbid.
Rapporten påpekar att det om ungefär tio år behövs en större uppdatering av själva renrummet med bland annat nytt fläktsystem.
Dessutom finns några strategiska frågor för universitetsstyrelsen att fundera på. Den kanske viktigaste är vilken roll KTH vill spela i den svenska delen av EU:s Chips Act. KTH har tillsammans med universitet i Lund och Chalmers nyligen ansökt om att bli svenskt nav för ett halvledarcentrum. Att lämna Electrum skulle gå stick i stäv med den ambitionen.
En annan central fråga är om KTH ska fortsätta vara huvudman för labbet eller om uppgiften kan lämnas över till exempelvis Rise som också har verksamhet i labbet. Stefan Bengtsson avråder eftersom KTH då tappar kontrollen.
Sammantaget ser utredningen fyra möjliga alternativ:
1. Fortsätta som förut. Labbet har i stort samma förutsättningar och verksamhet som i dag, men man kan överväga vem som ska vara huvudman.
2. Satsa på forskning och utbildning inom halvledare, det vill säga den akademiska användningen av labbet, KTH fortsätter att vara huvudman.
3. Satsa på forskning och utbildning inom halvledare, men hitta annan huvudman.
4. Avveckla eller flytta KTH:s verksamhet vid labbet.
Utredningen sätter inga siffror på vad alternativen kostar men torsdag den 26 september klockan 08:30 sammanträder universitetsstyrelsen där frågan finns med på agendan.
Tilläggas kan att Vetenskapsrådet ska utreda Myfab senare i höst och en förutsättning för att det ska gå att göra på ett vettigt sätt är att KTH bestämt sig för vad som ska ske med Electrumlabbet.
Utredningen om Electrumlabbet finns här (länk).
