En algoritm visade sig tidigare än läkare kunna upptäcka biverkningar under läkemedelsbehandling för rubbad hjärtrytm. Nu är metoden registrerad som ”egentillverkad medicinteknisk produkt” och under införande på Sahlgrenska i Göteborg.
Studien genomfördes på Göteborgs universitet och tittade på behandling med hjärtläkemedlet amiodaron. Behandlingen kräver upprepade blodprov på grund av potentiella biverkningar i sköldkörtel och lever.
För att analysera laboratorievärdena utvecklade forskarna ett klassiskt AI-program, ett expertsystem, baserat på rådande riktlinjer.
Tanken är att expertsystemet ska ge rekommendationer till ansvarig hjärtläkare, som sedan ska ta ett beslut. Därefter ska patientens uppföljningsplan uppdateras automatiskt, inklusive tidpunkt för nästa provtagning.
Målet med upplägget är att automatisera uppföljningen av biverkningar.
Systemet kördes parallellt med pågående behandling. Efteråt jämfördes det verkliga utfallet med vad systemet hade kunnat tillföra om det använts skarpt.
Expertsystemet upptäckte biverkningarna tidigare än läkarna. Det upptäckte tolv fall av biverkningar direkt vid första kontrollen medan läkarna upptäckte åtta fall vid första kontrollen och resten vid senare provtagningar.
Dessutom beställde läkarna tätare kontroller än expertsystemet.
![]() |
Helén Sjöland |
– I praktiken är vi som läkare för försiktiga och gör en del kontroller i onödan för att ligga på den säkra sidan. Systemet gör det en människa annars skulle göra, den följer bara reglerna – som i sig är väldigt komplexa, säger Helén Sjöland, drivande forskare bakom studien, som publicerats i Journal of Medical Internet Research
Metoden visade sig alltså minska det manuella arbetet, minska frekvensen av laboratorietester och förbättra upptäckten av biverkningar.
Metoden har nu registrerats som en ”egentillverkad medicinteknisk produkt” enligt EU:s förordning om medicintekniska produkter (MDR) och är under införande vid Kardiologen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra i Göteborg.
Automatisering av det slag som används här kallas inom vårdforskningen för RPA (robotic process automation) och forskarnas pressrelease kallar metoden kort och gott för en ”robot” – men den har alltså inga mekaniska delar utan består enbart av programvaran och hur den integreras i vårdprocessen.
Forskarna säger även att algoritmen inte är baserad på ”AI”. Men efter kontakt med Helén Sjöland konstaterar Elektroniktidningen att det som avses är att den inte är baserad på maskininlärning – dagens hetaste form av AI. Algoritmen som ger rekommendationen torde enligt Elektroniktidningens bedömning kunna klassificeras som ett klassiskt expertsystem. Algoritmen är konstruerad för hand för att återspegla rådande riktlinjer.