Den fyra personer starka konsulten i Sollentuna, norr om Stockholm, har vind i seglet. Detta trots att företaget bara är drygt tre år gammal, och ganska snabbt hamnade i en tuff pandemi.

– Corona har inte påverkat oss jättemycket, något uppdrag tog slut i förtid men inte mer. Istället har vi anställt två sedan starten, konstaterar Daniel Ljunggren, vd och grundare.

Daniel Ljunggren äger Entangly tillsammans med Jonas Tidström. Båda har doktorerat inom fotonik, och båda är övertygade om att det finns ett växande behov inom industrin för deras kompetens att lösa tekniska utmaningar med ljus. Som stöd har de ett eget optiklabb.

– Vi försöker hitta balansen mellan avancerad teknik som är genomarbetad men också kommersiellt gångbar. Det betyder att vi tar teknik från forskarvärlden och tillämpar den i en anpassad version.

Daniel Ljunggren har tidigare arbetat som konsult på Optronic. Där lärde han sig hantverket efter sin forskarutbildning på KTH och forskartid i Oxford.

Idén till Entangly föddes i början av ett lite större och längre uppdrag på ögonföljningsföretaget Tobii.

– Jag kände att min kompetens var väldigt efterfrågad.

Han startade Entangly och fick flera uppdrag direkt, bland annat från sin gamla arbetsgivare Optronic och Now Electronics; numera Bitsim Now sedan de två konsultbolagen Bitsim och Now Electronics gick samman i april i år.

Uppdragen växte så snabbt att Jonas Tidström kort efter start drogs in i företaget. Han har också doktorerat på KTH, samt en bakgrund från FOI.

– Allt fler företag vill utveckla produkter med exempelvis en kamera. Då slänger många in en kamera från hyllan, utan optikkunskap i sitt utvecklingsteam. Flera gånger har företag som gjort så kommit till oss när de insett att det var svårare än de från början trott, säger Jonas Tidström, teknikchef på företaget.

Nästan alla uppdrag – runt 80 procent – som hamnar hos Entangly bottnar i någon form av mätuppgift. Många företag har gått bet när de försökt lösa sina problem med väldigt enkla mätuppställningar och mjukvara.

– En utbredd inställning är att det mesta går att lösa med mjukvara, men vi har ett flertal gånger sett att om du optiskt på detaljnivå kan skapa en riktigt bra signalnivå från början så kan du slippa en massa mjukvarulösningar, säger Jonas Tidström, och adderar:

– Dessutom kan du kanske komma mycket längre med en bra kombination, opto och mjukvara. Lösningen kan bli snabbare, enklare och mer energieffektiv.

En handhållen spektrometer för ämnesdetektion som Entalgy varit med om att utveckla.

Ett av Entanglys styrkeområden är att bygga olika slags spektrometrar och partikelmätare baserat på laserljus. Konsultens dilemma är dock ofta att kunna berätta om konkreta projekt.

– En produkt vi kan berätta om är en liten Raman-spektrometer som vi varit med om att utveckla. Den används för ämnesdetektion av framförallt tull och andra myndigheter som letar farliga och förbjudna ämnen.

Kunden är svenska Serstech och utvecklingsarbetet har skett i nära samarbete med Optronic, som tillverkar enheten.

– Den är handhållen, billig och uppkopplad. Det har ställts stora krav på den optiska designen för att spektrometern, trots prispress, ska bibehålla prestanda.

Med en spektrometer tittar man på hur laserljus som skickas mot ett föremål reflekteras och sprider sig. Ljuset sprider sig lite olika i olika material beroende av partikelstorlek och våglängd.

I huvudsak finns tre typer av ljusspridningstekniker: Rayleigh, Raman och Mie.

– Vi jobbar med flera olika produkter inom de tre teknikerna, men vi kan inte gå in på mer specifika produkter än den vi nämnt. Däremot kan jag säga att det finns många intressanta tillämpningar kring OTDR-teknik som bygger på Rayleigh-spridning.

Den klassiska OTDR-tillämpningen (Optical Time Domain Reflectometer) är att mäta kvalitet på optisk fiber inom telekom. En annan intressant tillämpning är DAS (Distributed Acoustic Sensing) och kan användas för analys och monitorering av framförallt vibrationer, exempelvis trafikanalys. En tredje OTDR-tillämpning är DTS – Distributed Temperature Sensing – som används frekvent inom gruvindustrin, exempelvis för att mäta temperaturförändringar när man bryter nytt material.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Miespridning är i sin tur en metod vanligen kopplad till miljö- och klimatmätningar. Entangly har till exempel använt den i ett projekt för att mätta fria partiklar i luften, aerosoler, men även för att lösa uppgifter inom medtek.

Ett medicinskt projekt som Entangly får nämna är en TEM-kamera (Transmission Electron Microscopy) som företaget utvecklar tillsammans med Bitsim Now, ägt av medtekföretaget Vironova som i sin tur samarbetar med ett multinationellt företag.

– Det är centrala kameradelar till ett mikroskop som vi är med och utvecklar. TEM-mikroskopet är ett mätinstrument som bestrålar biologiska prover med elektroner och skapar ett karakteristiskt avtryck av provet. Det tar vi bilder på. Vi mäter alltså elektronstrålning via fotoner.

För att mäta elektroner via fotoner används en så kallad scintillatorplatta. Den omvandlar elektronernas energi till ljusenergi i olika våglängder, från röntgen till synligt ljus.

Under scintillatorplattan placeras en detektor, en CMOS-sensor, som blir förstörd av röntgenstrålning. För att skydda sensorn används en centimeterhög fiberoptisk platta som består av miljontals tätt packade fiberändar som absorberar röntgen.

De andra fotonerna som ska avbildas överförs däremot helt analogt från den ena sidan till den andra sidan och ger hög upplösning i sensorn.

– Den optiska utmaningen är att du vill ha en hög transmission och upplösning samtidigt som du inte vill förstöra dina sensorer. Jag tycker att det är ett klockrent mätsystem, säger Daniel Ljunggren.

Ingressbild: Daniel Ljunggren (tv) och Jonas Tidström i det egna optiklabbet.

Inspirerade av kvantteknik Entangly har fått sitt namn efter kvantteknikens "Entanglement" eller ”Sammanflätning”, som är namnet på en speciell typ av korrelerade informationsbitar. De två ägarna – Daniel Ljunggren och Jonas Tidström – är övertygade om att kvanttekniken är på stark frammarsch inom näringslivet tack vara satsningar från stora spelare som Google och IBM. Även Ericsson satsar på kvantalgoritmer. I sommar gick även Vinnova ut med en första utlysning ämnad att kommersialisera kvantteknik. Kvanttekniken är en naturlig utveckling av elektroniken och fotoniken, menar Daniel Ljunggren och Jonas Tidström som båda forskat på kvantoptik. Daniel har forskat väldigt direkt på det fält som handlar om kvantkommunikation, eller mer specifikt kvantkryptering. Ett led i utvecklingen är att använda enskilda fotoner, och att utnyttja de kvantmekaniska egenskaper som fotoner har, för att lagra och transportera information mer effektivt och säkert. Därmed går det att bygga kvantdatorer som gör vissa beräkningar och algoritmer otroligt mycket snabbare än klassiska datorer. – Detta håller på att kommersialiseras i full fart just nu, jämfört med när vi doktorerade för cirka femton år sedan, säger Daniel Ljunggren. Jonas har forskat på hur man kan bygga ett optiskt minne med hjälp av långsamt ljus på fotonnivå. Fotonerna som lagrar information är väldigt flyktiga och kan lagra ettor och nollor samtidigt i ett väldigt störningskänsligt tillstånd. De interagerar lätt med omgivningen så utmaningen är att lagra informationen temporärt, förstärka den för att sedan distribuera den vidare. – Med Jonas och min forskningsbakgrund inom kvantteknologi ger det oss en unik kompetens i konsultvärlden. Nu står vi redo att hjälpa näringslivet framåt även inom detta fält.