About / Advertise
”Accelerera Sveriges förmåga att utveckla och använda ny digital teknik och digitala tjänster i industrin”, det är målet för det Vinnovafinansierade innovationsprogrammet Avancerad Digitalisering. Hittills har omkring 70 projekt fått pengar, den senaste utlysningen stängde 14 februari och drog in ytterligare 46 ansökningar som nu ska utvärderas.
– Digitalisering bidrar till en betydande strukturomvandling inom industrin och samhället i stort som programmet vill stödja genom stöd till forskning i samverkan, säger Nils Hertzberg som är programchef för Avancerad Digitalisering som startade så sent som år 2021.
Han leder ett programkontor på fyra personer som är inhyst hos Teknikföretagen i Stockholm. Branschorganisationen är en av initiativtagarna till programmet, tillsammans med Vinnova, ABB, Saab och Ericsson. Ambitionen är hög: Avancerad Digitalisering är tänkt att pågå i minst tio år och ha en budget på två miljarder kronor per år varav industrin bidrar med en miljard.
 |
| Nils Hertzberg |
För perioden 2021–2024 finns redan en dryg miljard avsatt, hälften från Vinnova och den andra hälften medfinansiering från industrin.
Många av de länder som kan sägas konkurrera med Sverige och svensk industri har egna digitaliseringssatsningar, vilket gör att Sverige riskerar att halka efter. Detta enligt den rapport som Vinnova med flera myndigheter tog fram inför starten av Avancerad Digitalisering. Till exempel satsar Finland motsvarande 1,5 miljarder kronor över en fyraårsperiod och Tyskland 20 miljarder kronor över sex år.
Styrgruppen för Avancerad Digitalisering har pekat ut ett antal teknikområden (just nu åtta, men det kan tillkomma nya) som särskilt intressanta, från Cybersäkerhet och AI till Autonoma system och 5G-nät. Inom programmet finns dessutom möjlighet att stödja till exempel lärande, kompetensförsörjning och erfarenhetsutbyten.
– Tekniken är viktig och står i centrum för programmet, säger Nils Hertzberg och fortsätter:
– Den bredaste och bästa ingången för den som vill veta vad vi gör och kanske är intresserad av att delta i ett projekt är att studera de öppna utlysningar som Vinnova publicerar.
Den första utlysningen för 2023, den som avslutades i februari, rör sex av programmets åtta teknikområden och kräver att projekten ska vara nydanande och ha som mål att utveckla tekniken och hitta nya tillämpningar. För att säkerställa att de också är relevanta för industrin måste minst ett företag vara knutet till en ansökan, i övrigt är högskolor och forskningsinstitut välkomna.
En intressant twist är att programmet bland annat arbetar med tre tänkta tillämpningsområden för sina projekt: autonom flygplats, autonom gruva och cirkulär industri (kretslopp, återvinning). Dessa områden är valda därför att de är eller har möjlighet att bli viktiga för Sveriges industri och därmed ekonomi, konstaterar man i styrdokumentet.
Tanken bakom att definiera tillämpningsområden är att det ger deltagande projekt en rimligt konkret och avgränsad miljö att testa sina landvinningar på. Ungefär så här: vill ditt projekt ta fram en maskininlärningsmodell för allokering av begränsade resurser? Utmärkt, se då till att den lär sig att fördela X flygplan på Y angöringsbryggor på vår virtuella autonoma flygplats.
 Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.Prenumerera kostnadsfritt! |
– Det övergripande målet är att få fram lösningar som kan användas i många situationer. Sedan kan projekt begränsas till utveckling och demonstration för en viss miljö. Någonting som understödjer till exempel automation av gruvdrift kan ge uppslag till automation i andra sammanhang också, säger Nils Hertzberg.
Vinnova räknar med att öppna minst en, eventuellt två, ytterligare utlysningar för Avancerad Digitalisering under 2023.
Robotar som gruvarbetareEn gruva utan människor. Där det tunga och farliga jobbet görs av självkörande maskiner, medan drönare håller koll på vad som händer – se där en vision värd att förverkliga. Luleå Tekniska Universitet, LTU, ska med hjälp av medel från Vinnovaprogrammet Avancerad Digitalisering ta oss ett steg närmare den.
Karl Andersson är professor i datavetenskap vid LTU och ansvarig för projektet som döpts till ”5G Edge Innovations for Mining”. Gruvbolaget Boliden medverkar, liksom bland andra Ericsson och Telia.– Det långsiktiga målet är att ha så få människor som möjligt i gruvan, för att istället styra från ett kontrollrum ovan jord, men det vi konkret studerar i det här projektet är hur vi kan kombinera kommunikation i 5G-nätet med ”edge computing” där datakraften läggs så nära användandet som möjligt. Vilka nya möjligheter får vi när systemen kan reagera mycket snabbare, utan att behöva vänta på att en server i ett moln någonstans långt bort ska svara?
Forskningsintresset i projektet rör bland annat distribution av programfunktioner och beräkningskapacitet. Vad bör eller måste göras centralt, i molnet, och vad kan man sprida ut till kanten av nätverket? Och går det att hitta metoder att göra detta dynamiskt, så att funktioner flyttas dit de behövs för tillfället? Som i så många andra sammanhang har också låg energiförbrukning seglat upp som ett viktigt mål.
Robotik-gruppen på LTU är också engagerad, berättar Karl Andersson. Dess del i projektet är att inspektera gruvgångar med hjälp av 5G-uppkopplade drönare. Drönarna kan gå in även där det är farligt för människor, till exempel där rasrisken bedöms vara stor.
– För det första finns det en arkitektur för bättre säkerhet och tillgänglighet i 5G som gör att man vågar lita på kommunikationen på ett annat sätt än med äldre mobilnät. Och för det andra kan man allokera skivor (”slices”) av nätet som kan ges olika egenskaper när det gäller till exempel garanterad bandbredd. 5G-nätet spelar en viktig roll även i Visa5G, Karl Anderssons senaste projekt inom ramen för Avancerad Digitalisering. Visa5G vill hitta leverantörsoberoende metoder att övervaka och styra transformatorstationer i elnätet. – Vi har bara hunnit ha ett första uppstartsmöte i projektet ännu, men dagens elpriser driver givetvis upp intresset för snabb och effektiv styrning. Effektbrist och frånkoppling av abonnenter har ju i stort sett inte behövts i Sverige tidigare. Han ansvarar också för ett tredje projekt i programmet, Digital Stadsutveckling, som genomförs tillsammans med bland andra ABB och Skellefteå Kraft. Den totala budgeten för de tre projekten ligger på 52 miljoner kronor, varav hälften kommer från Vinnova. – Det är inte bara pengar vi får via Avancerad Digitalisering utan programmet låter oss också bli del i ett större sammanhang. Till exempel ska alla projekt samlas hos Ericsson i Kista en dag i vår för att utbyta erfarenheter, säger han. PROJEKTLÄNKAR https://5gedgeinnovations.se https://digitalstadsutveckling.se https://visa5g.se |
