– Efterfrågan på reparationer av elektronik, den finns. Alla trasiga kretskort kan inte bara ersättas med nya, säger Robin Litsetorp, vd och delägare på Tricom, och produktionschef Magnus Andersson.

2023 ställde de om och lät sin serviceverkstad ta över hela försäljningsytan i det som tidigare varit en datorbutik. Idag är verkstaden fullbelagd och man ser sig om efter fler reparationstekniker. En mindre del av serviceärendena är fortfarande datorrelaterade. Då handlar det ofta om konfigurering av nya system. Men idag är företaget i första hand inriktat på reparation av hårdvara till både privatkunder och företag.

Företaget med åtta anställda är väl synligt på nätet där man hittar dem under namnet Lagakretskort. Omsättningen har legat stabilt runt 10 miljoner kronor under de senaste åren. Robin Litsetorp visar runt tillsammans med Magnus Andersson. Verkstaden ligger på en av Gävles mest centrala adresser. Ett gammalt kassavalv används som personalutrymme och skvallrar om att den tidigare butikslokalen från början var ett postkontor. Vi går runt och tittar bland hyllor och pallkragar med inkommande ärenden på kö. I hyllorna står de prydligt märkta plastboxarna med trasiga elektronikkort på rad.

Mycket är fordonsrelaterat. Från privatkunder kommer ofta inredning till husbilar – det är köksutrustning, teckenfönster och annan elektronik. Styrboxar till personbilar är rätt vanligt. Däremot är ren hemelektronik som hifi-utrustning sällsynt. Visserligen finns något som ser ut som en förstärkare bland det som ska repareras, men det verkar vara delar till en professionell ljudutrustning. Bland de professionella systemen från företag är avancerade servostyrningar till tunga lastbilar återkommande.

Industrielektronik är en viktig kategori bland det som kommer från företagskunderna. I en pallkrage står en komplett svetsutrustning som ska provköras och felsökas. Brända kort till svetsar ligger också bland det inkommande. Andra exempel är styrningar till verkstadsmaskiner och processutrustningar.

– Fördelningen mellan privatkunder och företagskunder är rätt jämn, i stort sett 50–50, säger Robin Litsetorp.

Vd och delägare Robin Litsetorp (till vänster). Produktionschef Magnus Andersson (till höger).

Han räknar med att verkstaden det senaste året har hanterat omkring 1 500 serviceärenden. Det är kö till servicebänkarna; just nu är väntetiden för att få ett kostnadsförslag cirka två veckor, om man inte beställer en akutreparation för en tilläggskostnad. Redan under första året rusade väntetiderna iväg till att bli fyra, fem månader. Om inte annat är det ett tecken på att det finns ett behov av att reparera elektronik. Genom att strama upp beställningsrutinerna och ta betalt för kostnadsförslagen blev kötiderna mer rimliga.

Tricom har behov av fler reparationstekniker. Företaget samarbetar bland annat med gymnasieskolor i både Gävle och Uppsala och försöker rekrytera genom praktikplatser. Vad är det som oftast ligger bakom felen? Magnus Andersson räknar snabbt upp elektronikens största fiender: överslag som kan orsaka skador och bränder, samt fukt och smuts som är vanligt i industrimiljöer.

Vissa typer av komponenter har kortare livslängd än andra. Det gäller särskilt elektrolytkondensatorer som kan läcka när de åldras, vilket orsakar följdfel på kortet, förklarar han. Som en ren rutinåtgärd byter därför verkstaden ut alla gamla elektrolyter, oavsett om de ligger bakom det aktuella felet eller inte. Andra elektronikkomponenter som ofta kan vara trasiga är reläer.

I verkstaden finns flera tusen olika typer av standardkomponenter på lager. Varje vecka kommer nya leveranser från en av de stora distributörerna som Tricom samarbetar med. Ibland händer det att en trasig elektronikkomponent inte längre finns att få tag på genom de vanliga kanalerna.

– Det går ofta att hitta utgångna komponenter genom att söka på internet, att använda Ebay till exempel. Men i så fall gör vi det i nära samråd med kunden, säger Magnus Andersson.

– Förutom att leveranstiden är lång finns det inga garantier när man beställer komponenter som är begagnade eller som kommer från något gammalt reservdelslager, säger han.

Finns det några typer av kort eller fel som ni överhuvudtaget inte ger er i kast med?

– Är kortet så svårt skadat eller brunnet så att delar är borta, då säger vi oftast nej. Det klarar vi inte. Moderkort till datorer reparerar vi vanligen inte heller – det lönar sig inte. Då är det bättre att köpa ett ersättningskort, säger Robin Litsetorp.

I normala fall åtar man sig inte heller att byta ut processorer och att programmera dem. I de fall man trots allt gör det är det oftast med kundens egenutvecklade programvara.

Spelar det någon roll om kortet är hålmonterat eller ytmonterat, analogt eller digitalt?

– Nej, det spelar ingen roll. Vi klarar allt sådant. Vi har också utrustning för att kunna reparera skadade trådbondningar. Men vi kan inte byta ut okapslade chip, säger Magnus Andersson. Vanligen är det enklare att reparera gamla kort än nya, lägger han till. Nyare kort är oftast komplexa och mer tätt bestyckade än de äldre kortgenerationerna.

Kort ingjutna i epoxi är ett kapitel för sig. Att rensa kortet från plastmassa för att kunna reparera är ett petjobb som tar lång tid. Typen av plastmaterial varierar också – en del ingjutningar är enklare att få bort än andra. I slutändan finns inga garantier att lyckas.

Är det nödvändigt att skicka med dokumentation till kretskorten?

– Ett kretsschema gör det enklare för oss att felsöka och reparera. Övrig dokumentation har vi inte så stor nytta av. Det tar oftast lång tid att sätta sig in i den och det kan mycket väl vara så att kortet har reviderats utan att de nya uppgifterna kommit in i dokumentationen, menar Magnus Andersson.

Han bedömer att man lyckas reparera mer än nio av tio kort som kommer in. Men han säger det med reservationen att kunderna inte alltid rapporterar tillbaka om reparationen inte gått bra. Det kan också vara så att det är andra delar av utrustningen som är trasiga.

– Vi vill gärna veta när vi inte lyckats och tar då tillbaka kortet. Återkopplingen är viktig för att vi ska bli bättre.

Lagakretskort använder sig av fasta priser för felsökningen och för att ge ett kostnadsförslag för ett reparationsförsök. På företagets hemsida finns ett kundformulär där priserna framgår. Som ett exempel kostar det 1 200 kronor att få ett kostnadsförslag för ett vanligt kretskort. Sedan debiterar man för arbetstid och materialåtgång. Är man osäker på om kortet är så skadat att det överhuvudtaget är möjligt att reparera går det bra att ta kontakt med verkstaden och kanske skicka en bild på elektronikkortet.

Kretskortsreparationer är ingen ny verksamhet för Tricom. Redan när företaget startade i mitten på 1980-talet var serviceverkstaden inriktad på både mjukvara och hårdvara. Man startade som datorbutik i mitten på 1980-talet och riktade sig främst till entusiaster och andra privatkunder. Då var Commodore och Amiga stora märken.

– Men i takt med att elektronikbranschen förändrades gick vi över från reparationer på komponentnivå till att byta ut hela kort och elektronikmoduler, precis som de flesta andra, säger Robin Litsetorp.

Tricom är nästan jämnårig med persondatorindustrin och företaget avspeglar ganska väl utvecklingen av branschen. Efter Amiga och Commodore blev man större på IBM PC och motsvarande persondatorer med många möjligheter att konfigureras och byggas om. Men för sju, åtta år sedan var man igång igen med att reparera kort, med en egen specialiserad hårdvarutekniker och marknadsföring av sin service på hemsidan och sociala medier.

– Nysatsningen sammanföll med att datortillverkaren Apple kom med några rätt dyra datorer som det lönade sig att reparera, minns Magnus Andersson.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Utvecklingen på datorsidan har under 2000-talet stadigt gått mot ökad e-handel, större standardisering och förenklad konfigurering som gör det lättare för användarna själva att anpassa datorn och koppla in olika tillbehör. Detta har minskat utrymmet för fysiska datorbutiker med egen service.

Tricom tvingades därför att stänga butiker och sedan renodla verksamheten i Gävle till hårdvaruservice för all typ av elektronik. På det viset föddes Lagakretskort.