Sverige har mycket att lära av Kiseldalen

På andra sidan Atlanten växer gräset grönare, åtminstone för nystartade teknikföretag. Ett KTH-drivet forskningsprojekt ska få Sverige att lära av den kaliforniska Kiseldalens goda exempel.

- Det är inte vår uppgift att försöka replikera Silicon Valley, men vi kan ta delar av vad som finns här och försvenska dem.

Det säger Lena Ramfelt, KTH-knuten forskare med sitt kontor på Stanforduniversitetet utanför San Francisco. Inom ramen för ett treårigt forskningsprojekt, Sweden-Silicon Valley Link, ska hon föra hem bättre insikter om klimatet för nystartade företag i området.

Hon har intervjuat runt tjugo företagare och får en ton av fascination i rösten när hon berättar om denna amerikanska motsvarighet till svensk Gnosjöanda.

- Det låter töntigt och uttjatat, men det ligger faktiskt något i luften här, säger hon.

"Den tredje uppgiften"

För KTH, och kompanjonerna vid Mitthögskolan och Högskolan i Karlskrona/Ronneby, syftar Silicon Valley-länken bland annat till bättre samarbete med näringslivet. Tidigare har den svenska högskolevärlden varit mest fokuserad på forskning och utbildning, men när nu allt mer tonvikt läggs vid "den tredje uppgiften" - samspelet med industrin och resten av samhället - framstår Stanford och de andra kaliforniska universiteten som praktexempel.

Studenter skolas i företagande

Lena Ramfelt är övertygad om att en färsk Stanfordingenjör är bättre rustad att bli egen företagare än sin svenska kollega. Eller åtminstone mer motiverad.

- Man hävdar entreprenöriella värderingar under hela utbildningstiden. Man tar in många föreläsare utifrån och de ställer upp. Bill Gates har varit där, Steve Jobs har varit där. Studenterna ser dem gå runt där inne på universitetsområdet.

Andra vanliga gäster på universitetsområdena är riskkapitalister på jakt efter studenter och forskare med bra idéer att investera i. Lena Ramfelt tror att investerarna hör till dem som har allra störst inflytande på Silicon Valley- andan.

- De förser företag med nätverk, och de besitter väldigt mycket makt genom att de definierar hur ett bra nystartat företag ska se ut. De säger till exempel att det är okej att misslyckas en gång.

Synen på kraschade projekt som visdomskällor är bara en av de skillnader som finns mellan det kaliforniska näringslivets ideal och de i Sverige.

Mindre, icke-expanderande företag - sådana som vi i Sverige kallar för levebrödsföretag och ser tämligen positivt på - går i Kiseldalen under benämningen levande döda. Lena Ramfelt nämner också den positiva attityd som storföretagen i Kalifornien har till anställda som vill satsa på egna idéer, till den grad att de ibland går in som finansiärer.

Höghastighetslänk

Sweden-Silicon Valley Link är nu på väg in på sitt tredje och sista år. En datakommunikationslänk på 1,5 Mbit/s har etablerats mellan de svenska högskolorna och Stanford, bland annat för att göra gemensam undervisning möjlig, och när projekttiden rinner ut nästa år är det de inblandades förhoppning att ett permanent samarbete över Atlanten ska ha funnit sin form.

Vad kan man då lära sig som enskild ingenjör?

- De kan lära sig att de också kan starta företag, säger Lena Ramfelt. Man kan göra mer av sitt jobb än att vara löntagare. Även om det innebär att man tar risker, intecknar sitt hus och träffar familjen mindre, så är det i alla fall möjligt.

Alexander Kristofersson

Frilansjournalist