Som en spindel i det svenska elektronikforskarnätet sitter Anders Sjölund, vetenskaplig sekreterare på Stiftelsen för strategisk forskning, den instans som ger mest pengar till svensk mikroelektronikforskning.


- Kiselforskning har blivit så dyrt. Det är orimligt för en enskild högskola att ha en hel tillverkningslina i labbet. Frågan är om det är rimligt ens på nationell nivå, säger Anders Sjölund, vetenskaplig sekreterare på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.

- Ett litet land som Sverige får nog koncentrera sig på nischer där vi kan bli världsledande.



Kiselforskning kan starta i höst


Anders Sjölund håller precis på att jobba med ett nytt forskningsprogram, i kiselteknik. Om SSFs styrelse tillstyrker och allt övrigt går i lås ska detta femåriga program, värt drygt tio miljoner kronor, sjösättas i sommar så att forskningen kan komma igång till hösten. Kiselprogrammet blir det fjärde stora elektronikprogrammet som stöds av Stiftelsen.

Enligt programbeskrivningen ska man satsa djupt i tio smala områden, till exempel tunna dielektrika, kemisk-mekanisk polering, och högfrekvensteknik för såväl bipolärt och CMOS.

- Tanken är att bygga upp den infrastruktur och de kunskaper som behövs för svensk industri, och som också är nödvändig om vi ska locka hit utländska halvledartillverkare, säger han.

Svensk elektronikindustri, det är till 80 procent Ericsson i Anders Sjölunds ögon. Och tvärtemot vad man kan tro är industrin inte bara intresserad av själva forskningsresultaten.

- De tekniska doktorerna är nog stiftelsens främsta "produkter". Och en förkrossande majoritet av dem går vidare till Ericsson, säger Anders Sjölund.

Sedan påpekar han snabbt att ABB resonerar lite annorlunda. Det kiselkarbidprogram som Stiftelsen stöder har just ABB som största intressent, och där är själva forskningsresultaten minst lika viktiga som forskarna.



Visionen från 1995 håller än


Att locka hit en utländsk kiseltillverkare är ett mål som ligger Anders Sjölund varmt om hjärtat. Redan för tre år sedan, då han var handläggare på Nutek, skrev han ner en vision om svensk elektronikindustri 2005.

Enligt den visionen skulle åtminstone ett utländskt halvledarföretag ha startat tillverkning här i landet. Svensk telekomindustri skulle vara världsledande och tillverka produkter för kommunikation via radio, opto- och och kopparkabel.

- Visionen den gäller nästan löjligt väl ännu, säger han.

Han trodde då att ett antal nya elektronikföretag i hundramiljonersklassen vuxit upp. Och svensktillverkad konsumentelektronik skulle ha betydande internationella marknadsandelar.

- Visst kan man vara besviken över att så lite har hänt på tre år. Särskilt många nya hundramiljonersföretag har ju inte dykt upp än.

- Men några lovande är på gång. Ta Netcore i Lund till exempel.

- Men Ericsson håller ställningarna som världsledande, och mobiltelefonerna har återupprättat svensk konsumentelektronik.

Han konstaterar också att med facit i hand hade det varit direkt fel att börja bygga en halvledarfabrik för tre år sedan.

- Men tror man på framtiden så måste man satsa. Just nu tror jag att det skulle vara en utmärkt tidpunkt att sätta igång ett fabriksbygge.

En av fördelarna med Sverige, som Sjölund ser det, är att forskarsamhället är så litet och öppet.

- Alla känner alla, säger han.

Det är åtminstone många som känner Anders Sjölund.

Adam Edström



Ger 120 miljoner om året till elektronikforskning


Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, ska enligt stadgarna "främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft".

SSF förfogar över drygt 10 miljarder kronor, som enligt prognos ska delas ut i jämn takt fram till 2008, för att därefter trappa ned. Under tio år framöver ska 1 - 1,1 miljarder kronor delas ut varje år, summan beror på hur stiftelsens tillgångar förräntas.

Mikroelektronikforskningen får 120 miljoner i år och lika mycket nästa år. Pengarna fördelas på tre program: höghastighetselektronik med fotonik och nanovetenskap, kiselkarbid, samt mikroelektronikprogrammet - ett antal konsortier som förr stöddes av Nutek men där SSF förra året tog över ansvaret.

Till nästa år finns planer på tre nya program, om kiselteknik, antennteknik och byggsätt. Trots det ökar stödet till andra områden betydligt snabbare än stödet till mikroelektronik. För två år sedan fick mikroelektronikområdet 26 procent av SSFs anslag, om två år har den andelen sjunkit till 13 procent. Bioteknik, IT och Verkstad har då vuxit om mikroelektroniken när det gäller forskningsanslag från SSF.

AE