About / Advertise
Nu har tyska kemister visat att kvantdatorn är möjlig genom att skapa guldkluster om 55 atomer och placera dem i välordnade mönster.
Normalt är guld ledande. Men de guldkluster som de nyblivna doktorerna Monika Bäumle och Norbert Beyer, vid universitet i Essen har skapat, har i stället förmågan att hålla en enstaka elektron på plats, tills en elektrisk spänning åter suger den till sig.
Atomerna i klustret ordnas som två mot varandra kupade händer, mellan vilken elektronen hålls fången.
För att kunna utnyttja fenomenet till att lagra data krävs att enstaka kvantpunkter kan adresseras snabbt och säkert, att klustren ligger i ordnade strukturer.
De tyska forskarna har hittat en nyckel i form av ett polymermaterial med ett mycket stort antal koordinater. Preparerade guldatomer strös ut på en tunn film av denna specialplast. Och då ordnar "guldkornen" snällt upp sig på rad, ungefär som kulor som rullas ut över ett nät.
- Det svåra är avvägningen mellan rörligheten - så att atomerna flyttar sig till en riktig position - och stabiliteten - så att de också blir kvar där. Den balansgången var känsligare än vi trodde, men nu har vi hittat den! säger Norbert Beyer.
Ett annat problem, som enligt många varit oöverstigligt, är kylningen. Men tack vare guldet verkar detta problem nu vara löst. Med den gyllene metallen skapas extremt små strukturer, på bara 1,4 nanometer. Dessa behåller de önskade egenskaperna också i rumstemperatur vilket innebär att kylning blir överflödig. Därmed kan den teoretiska grundvalen till minimala minnen anses lagd. Den logiska följden av resultaten blir att mönstret av kvantpunkter förses med elektroner, vilket är lika med information, med hjälp av nanoelektroder.
De praktiska perspektiven blir oerhörda. Den information som idag skulle fylla ett kiselchip stort som en fotbollsplan skulle rymmas på ett frimärke med kvant-guld-teknik...
Men dit är det långt, mycket långt. Antagligen kommer det krävas åratal av forskning innan målet nåtts.
- I alla fall har inte IBM hört av sig än, säger Norbert Beyer. Han törs inte riktigt tro att det kommer finns kvantdatorer om tio år heller.
- Fast kanske om tjugo. Kislets ledande förmåga var ju också känd ett par årtionden innan det kom att utnyttjas.
De nya guldfyndigheterna har dock renderat upptäckarna 100 000 kronor, delstaten Nordrhein-Westfalens årliga pris för minskat gap mellan grundforskning och praktik.
Atomerna i klustret ordnas som två mot varandra kupade händer, mellan vilken elektronen hålls fången.
För att kunna utnyttja fenomenet till att lagra data krävs att enstaka kvantpunkter kan adresseras snabbt och säkert, att klustren ligger i ordnade strukturer.
De tyska forskarna har hittat en nyckel i form av ett polymermaterial med ett mycket stort antal koordinater. Preparerade guldatomer strös ut på en tunn film av denna specialplast. Och då ordnar "guldkornen" snällt upp sig på rad, ungefär som kulor som rullas ut över ett nät.
- Det svåra är avvägningen mellan rörligheten - så att atomerna flyttar sig till en riktig position - och stabiliteten - så att de också blir kvar där. Den balansgången var känsligare än vi trodde, men nu har vi hittat den! säger Norbert Beyer.
Ett annat problem, som enligt många varit oöverstigligt, är kylningen. Men tack vare guldet verkar detta problem nu vara löst. Med den gyllene metallen skapas extremt små strukturer, på bara 1,4 nanometer. Dessa behåller de önskade egenskaperna också i rumstemperatur vilket innebär att kylning blir överflödig. Därmed kan den teoretiska grundvalen till minimala minnen anses lagd. Den logiska följden av resultaten blir att mönstret av kvantpunkter förses med elektroner, vilket är lika med information, med hjälp av nanoelektroder.
De praktiska perspektiven blir oerhörda. Den information som idag skulle fylla ett kiselchip stort som en fotbollsplan skulle rymmas på ett frimärke med kvant-guld-teknik...
Men dit är det långt, mycket långt. Antagligen kommer det krävas åratal av forskning innan målet nåtts.
- I alla fall har inte IBM hört av sig än, säger Norbert Beyer. Han törs inte riktigt tro att det kommer finns kvantdatorer om tio år heller.
- Fast kanske om tjugo. Kislets ledande förmåga var ju också känd ett par årtionden innan det kom att utnyttjas.
De nya guldfyndigheterna har dock renderat upptäckarna 100 000 kronor, delstaten Nordrhein-Westfalens årliga pris för minskat gap mellan grundforskning och praktik.
Text: Lars-Gunnar Larsson
Copyright: Elektroniktidningen
Copyright: Elektroniktidningen
