About / Advertise
Att löda på glas det går väl inte. Jodå, för Leif Klasson på Industrial Technologies är det inga som helst problem. Med den egenutvecklade lödutrustningen visar han hur lätt det går att belägga en glasbit med lod.
- Med ultraljud i spetsen och ett speciellt lodmaterial går det att löda både på glas och keramik, säger Leif Klasson.
Hemligheten ligger i att ultraljudet slår sönder oxidskiktet på materialet som skall lödas. Därmed går det även att löda på nickel, samt på aluminium vid endast 200°C. Loden som används har smältpunkt, från 123°C till 297°C.
- Den alternativa lösningen för glas är att använda indium, men materialet är dyrare än guld. Annars måste man ta till limning med silverepoxi, vilket är kladdigt och måste härda.
Redan kan Industrial Technologies stoltsera med en handfull intressanta svenska kunder såsom Chalmers i Göteborg, LC Tec i Borlänge och Rymdbolaget i Kiruna. De två förstnämnda, samt Fraunhoferinstitutet i Stuttgart, använder tekniken för att löda fast trådar på LCD-skärmar och solceller.
- Ett icke namngivet Uppsalaföretag löder dessutom rostfri tråd på minnesmetaller i sonder som används för diagnostik i kroppen.
Annars går största delen av produktionen på export till länder som Norge, Schweiz, Tyskland, Polen, Frankrike och Spanien.
Tekniken som Leif Klasson baserar sina produkter på har funnits över 25 år i Japan, men utrustningen som han nu säljer är helt igenom egenutvecklade.
- Jag har gjort hela konstruktionen själv, dessutom står jag för montering och slutkontroll.
Tillverkningen av de olika ingående delarna har han däremot lagt ut på andra. Idag finns två utrustningar framme, SS400 och SS410. Den sistnämnda har större spets och klarar därmed större lödningar.
Hemligheten ligger i att ultraljudet slår sönder oxidskiktet på materialet som skall lödas. Därmed går det även att löda på nickel, samt på aluminium vid endast 200°C. Loden som används har smältpunkt, från 123°C till 297°C.
- Den alternativa lösningen för glas är att använda indium, men materialet är dyrare än guld. Annars måste man ta till limning med silverepoxi, vilket är kladdigt och måste härda.
Redan kan Industrial Technologies stoltsera med en handfull intressanta svenska kunder såsom Chalmers i Göteborg, LC Tec i Borlänge och Rymdbolaget i Kiruna. De två förstnämnda, samt Fraunhoferinstitutet i Stuttgart, använder tekniken för att löda fast trådar på LCD-skärmar och solceller.
- Ett icke namngivet Uppsalaföretag löder dessutom rostfri tråd på minnesmetaller i sonder som används för diagnostik i kroppen.
Annars går största delen av produktionen på export till länder som Norge, Schweiz, Tyskland, Polen, Frankrike och Spanien.
Tekniken som Leif Klasson baserar sina produkter på har funnits över 25 år i Japan, men utrustningen som han nu säljer är helt igenom egenutvecklade.
- Jag har gjort hela konstruktionen själv, dessutom står jag för montering och slutkontroll.
Tillverkningen av de olika ingående delarna har han däremot lagt ut på andra. Idag finns två utrustningar framme, SS400 och SS410. Den sistnämnda har större spets och klarar därmed större lödningar.
Anna Wennberg
