About / Advertise
Runt 30 produkter får försäljningsförbud varje år i Sverige för att de inte klarar EMC-kraven.
En lågenergilampa som stänger av dammsugaren, och ett par radioamatörer som blivit störda av frekvensomvandlaren bakom husets fläktsystem. Det är några av de problem som har anmälts till Elsäkerhetsverket, den myndighet som ska se till att det så kallade EMC-direktivet efterlevs. Regen har varit i kraft sedan början av 1996, det vill säga i fem år.
Av de 70-80 produkter som verket provar varje år är det runt 40 procent som underkänns och får försäljningsförbud tills de uppfyller kraven. Siffran kan verka hög, men beror på att Elsäkerhetsverket främst försöker testa dåliga produkter. Breda stickprovsundersökningar har verket inte råd med.
Verket begär varje år in papper för 150-200 produkter, där tillverkaren eller importören får uppge hur produkterna uppfyller EMC-kraven. Runt 60 000 produkter i Sverige omfattas av EMC-reglerna, tror Magnus Axelsson på Elsäkerhetsverket, och testerna omfattar alltså bara en liten bråkdel. Men han tycker sig ändå se att verksamheten har effekt.
- Den lilla indikation vi har är att det är svårare nu att hitta dåliga produkter. Man skulle kunna tolka det som att det har städats upp en aning. Eftersom vi har riktat åtgärderna mot de områden där det finns dåliga produkter så hoppas vi höja standarden totalt, säger Magnus Axelsson.
Annars tycks jakten på strålningssyndare inte ha varit förenad med någon större dramatik under den tid som EU-reglerna mot elektromagnetiska störningar har varit i kraft. Bara några enstaka företag har till exempel fått sina produkter anmälda av sura konkurrenter. Och Elsäkerhetsverket har hittills valt en mjuk linje, och har inte stoppat försäljning av produkter som saknar dokumentation. I alla fall inte innan de har testats och blivit underkända.
EMC-reglerna gäller alla EU-länder, och de säger att elektriska och elektroniska produkter inte får störa varandra genom elektromagnetisk strålning, och inte heller låta sig själva störas. De produkter som oftast underkänns av verket är datorer, handhållna maskiner, lågenergilampor och frekvensomriktare.
Av de 70-80 produkter som verket provar varje år är det runt 40 procent som underkänns och får försäljningsförbud tills de uppfyller kraven. Siffran kan verka hög, men beror på att Elsäkerhetsverket främst försöker testa dåliga produkter. Breda stickprovsundersökningar har verket inte råd med.
Verket begär varje år in papper för 150-200 produkter, där tillverkaren eller importören får uppge hur produkterna uppfyller EMC-kraven. Runt 60 000 produkter i Sverige omfattas av EMC-reglerna, tror Magnus Axelsson på Elsäkerhetsverket, och testerna omfattar alltså bara en liten bråkdel. Men han tycker sig ändå se att verksamheten har effekt.
- Den lilla indikation vi har är att det är svårare nu att hitta dåliga produkter. Man skulle kunna tolka det som att det har städats upp en aning. Eftersom vi har riktat åtgärderna mot de områden där det finns dåliga produkter så hoppas vi höja standarden totalt, säger Magnus Axelsson.
Annars tycks jakten på strålningssyndare inte ha varit förenad med någon större dramatik under den tid som EU-reglerna mot elektromagnetiska störningar har varit i kraft. Bara några enstaka företag har till exempel fått sina produkter anmälda av sura konkurrenter. Och Elsäkerhetsverket har hittills valt en mjuk linje, och har inte stoppat försäljning av produkter som saknar dokumentation. I alla fall inte innan de har testats och blivit underkända.
EMC-reglerna gäller alla EU-länder, och de säger att elektriska och elektroniska produkter inte får störa varandra genom elektromagnetisk strålning, och inte heller låta sig själva störas. De produkter som oftast underkänns av verket är datorer, handhållna maskiner, lågenergilampor och frekvensomriktare.
Alexander Kristofersson
