About / Advertise
Med ett nytt halvledarlab i Sundsvall och planer på ett nytt renrum i Östersund flyttar Mitthögskolan fram positionerna inom mikroelektronik och elektronikbyggsätt.
Sundsvall håller det nya renrummet på cirka 200 kvadratmeter som bäst på att fyllas med maskiner.
- Vi räknar med att ta det i drift under våren, säger Christer Fröjdh som är prefekt på institutionen för informationsteknologi och som varit projektledare för renrumsbygget.
Själva renrummet, som till största delen håller klass 1 000 men lokalt är renare, har kostat 15 miljoner att bygga och till det kommer processutrustning för minst lika mycket. Pengarna kommer från Sundsvalls kommun, högskolans egen budget men man räknar framför allt med bidrag från EUs glesbygdsstöd genom det så kallade Mål 1-programmet.
I renrummet ska i första hand halvledarkomponenter som strålningsdetektorer tillverkas.
- Idag processar vi på KTH och i olika lab runt om i Europa. Men våra processer är inte alltid kompatibla med de andras vilket innebär att vi inte alltid får göra det vi vill eftersom de är rädda att få sina processer nersmutsade, säger Christer Fröjdh.
Vid framställning av strålningsdetektorer vill man ha material som dämpar röntgenstrålningen, vilket till exempel innebär att man ofta utgår från galliumarsenid och inte kisel.
- Vi använder också mer metall-halvledarövergångar och inte oxidskikt vilket annars är vanligt.
Gruppen i Sundsvall är på 20 personer och arbetar bland annat med att bygga teoretiska modeller av sensorerna.
- Då behövs mätvärden som det går att verifiera modellerna mot. För att mätvärdena ska vara användbara så måste man veta exakt hur sensorn är processad, säger Christer Fröjdh.
Förutom att användas till forskning ska renrummet ska bidra till att det skapas nya företag.
- Vi har en del patenterade sensorlösningar som vi vill kommersialisera och renrummet kan användas för att testa idéer och ta fram nollserier.
Forskarna i Sundsvall samarbetar med professor Hjalmar Hesselboms grupp i östersund som utvecklar nya mikrobyggsätt i ett litet cirka 50 kvadratmeters renrum. Och även i östersund avser man att bygga ett nytt renrum.
- Hela högskolan ska flytta till det nedlagda regementet A4:s lokaler sommaren 2002 och då vill vi bygga ett nytt och större renrum på cirka 130 kvadratmeter i det gamla köket, säger Hjalmar Hesselbom.
Själva renrummet beräknas kosta 15 miljoner och förhoppningen är att EU, via den regionala stödfonden Mål 1 ska stå för hälften. Resten av pengarna ska komma från högskolan och länsstyrelsen.
- Vi har en ansökan inne och räknar med ett beslut tidigast i mars.
Dessutom har man ansökt om bidrag till ny utrustning för ytterligare 12 miljoner.
Renrummet är planerat för renhetsklass 1 000 men kommer lokalt att bli bättre.
- Vi gör inte något som är mindre än 10 µm idag så det räcker bra.
Hjalmar Hesselboms forskning i östersund drivs som ett projekt med stöd från EU och Ericsson. Verksamheten var finansierad till och med fjolåret. Ett nytt renrum är därför en viktig pusselbit för att permanenta verksamheten.
- Vi räknar med att ta det i drift under våren, säger Christer Fröjdh som är prefekt på institutionen för informationsteknologi och som varit projektledare för renrumsbygget.
Själva renrummet, som till största delen håller klass 1 000 men lokalt är renare, har kostat 15 miljoner att bygga och till det kommer processutrustning för minst lika mycket. Pengarna kommer från Sundsvalls kommun, högskolans egen budget men man räknar framför allt med bidrag från EUs glesbygdsstöd genom det så kallade Mål 1-programmet.
I renrummet ska i första hand halvledarkomponenter som strålningsdetektorer tillverkas.
- Idag processar vi på KTH och i olika lab runt om i Europa. Men våra processer är inte alltid kompatibla med de andras vilket innebär att vi inte alltid får göra det vi vill eftersom de är rädda att få sina processer nersmutsade, säger Christer Fröjdh.
Vid framställning av strålningsdetektorer vill man ha material som dämpar röntgenstrålningen, vilket till exempel innebär att man ofta utgår från galliumarsenid och inte kisel.
- Vi använder också mer metall-halvledarövergångar och inte oxidskikt vilket annars är vanligt.
Gruppen i Sundsvall är på 20 personer och arbetar bland annat med att bygga teoretiska modeller av sensorerna.
- Då behövs mätvärden som det går att verifiera modellerna mot. För att mätvärdena ska vara användbara så måste man veta exakt hur sensorn är processad, säger Christer Fröjdh.
Förutom att användas till forskning ska renrummet ska bidra till att det skapas nya företag.
- Vi har en del patenterade sensorlösningar som vi vill kommersialisera och renrummet kan användas för att testa idéer och ta fram nollserier.
Forskarna i Sundsvall samarbetar med professor Hjalmar Hesselboms grupp i östersund som utvecklar nya mikrobyggsätt i ett litet cirka 50 kvadratmeters renrum. Och även i östersund avser man att bygga ett nytt renrum.
- Hela högskolan ska flytta till det nedlagda regementet A4:s lokaler sommaren 2002 och då vill vi bygga ett nytt och större renrum på cirka 130 kvadratmeter i det gamla köket, säger Hjalmar Hesselbom.
Själva renrummet beräknas kosta 15 miljoner och förhoppningen är att EU, via den regionala stödfonden Mål 1 ska stå för hälften. Resten av pengarna ska komma från högskolan och länsstyrelsen.
- Vi har en ansökan inne och räknar med ett beslut tidigast i mars.
Dessutom har man ansökt om bidrag till ny utrustning för ytterligare 12 miljoner.
Renrummet är planerat för renhetsklass 1 000 men kommer lokalt att bli bättre.
- Vi gör inte något som är mindre än 10 µm idag så det räcker bra.
Hjalmar Hesselboms forskning i östersund drivs som ett projekt med stöd från EU och Ericsson. Verksamheten var finansierad till och med fjolåret. Ett nytt renrum är därför en viktig pusselbit för att permanenta verksamheten.
Per Henricsson
