About / Advertise
Trots en stark konjunktur och mängder med lediga jobb inom elektronikindustrin är intresset lågt för högskoleutbildning. Bara 900 behöriga sökte i år till de nästan 1 400 högskoleplatserna inom elektronik och data. Situationen gör att högskolorna tappar intäkter.
Den stora satsningen på att få fler studenter till de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna på högskolorna har inte lyckats fullt ut. Antalet studieplatser har förvisso ökat mycket kraftigt men intresset bland de studerande på gymnasienivå har inte följt efter. Högskoleutbildningarna inom elektronik och data fylls inte upp.
Situationen är troligen värre i år än förra året. Då besattes 98 procent av alla universitets- och högskoleplatser inom teknik och naturvetenskap. Statistiken för året är ännu inte klar, men det pekar definitivt åt att procentsatsen är lägre i år.
Ett skäl till detta är att det finns relativt få människor i de åldersgrupper som söker in nu, alltså 19 till 21-åringar. Enligt Statistiska Centralbyrån fanns det 305 058 per-soner i den åldersgruppen den 31 december förra året. Om tre, fyra år vänder det och år 2010 räknar man med att det ska finnas ytterligare 80 000 personer i den åldersgruppen.
Det förklarar dock inte det låga intresset för elektronikutbildning. Enligt VHS, Verket för Högskoleservice, fanns denna hösttermin 1 383 platser på treåriga ingenjörsutbildningar inom data och elektronik. Till dem fanns endast 905 behöriga sökande, alltså 0,65 per plats. För samtliga utbildningsplatser var snittet 2,45 behöriga sökande per plats.
Budget kopplas till studenter
Mitthögskolan har, som första högskola, aviserat budgetproblem på grund av svikande studentunderlag. Högskolorna får nämligen sina medel tilldelade bland annat efter antalet utbildningsplatser. En del av budgeten för lärosätena är kopplad till hur många studenter som söker och som tas in. För Mitthögskolan kan det i värsta fall handla om en minskning av anslagen med 25 miljoner kronor.
Lars Aronsson på Mitthögskolan håller inte för otroligt att fler skolor får pengabekymmer. Han menar att det finns flera faktorer som påverkar antalet ansökningar. En är naturligtvis att intresset för teknisk utbildning inte har ökat som planerat. En annan kan vara att arbetsmarknaden är mer gynnsam och många föredrar att arbeta istället för att studera.
- Det är för tidigt att säga hur intagningarna har gått, säger Lars Aronsson
- Vi arbetar med att rekrytera lokalt och på andra sätt. Men det står klart att vi har färre ansökningar än vi hade planerat för. Man ska dock veta att det finns andra konton än ersättningen för studenter som påverkar budgetprognosen.
- Vi har påbörjat aktiviteter för att få fler studenter, i form av lokala antagningar och rekryteringar, säger Anette Brugge på Mitthögskolan.
Problemet kan lösas temporärt
När det uppstår en situation med överskott på utbildningsplatser och lärare inom teknisk utbildning och det samtidigt finns en brist på andra utbildningar kan högskolorna omfördela resurserna och skapa fler platser inom till exempel humaniora.
Antalet utbildningsplatser skulle då bli som planerat men med förskjutningar inom områdena. Vid nästa antagningstillfälle måste man ta hand om de redan inskrivna studenterna. I värsta fall kan det då hända att de tekniska utbildningarna inte får tillräckligt med resurser.
Detta scenario inträffade inom teknisk utbildning för fyra år sedan. Antalet nya studenter sjönk läsåret 96/97 just för att man måste satsa resurserna på att ta hand om de som redan fanns inskrivna.
Nämnas bör att statsmakterna har satt ett mål på att hälften av alla invånare under 25 år ska vara intagna på högskoleutbildning. Idag är andelen 40 procent.
- Men man har inte sagt när det målet ska vara uppfyllt, säger Lars Brandell på Högskoleverket.
De slutliga intagningssiffrorna är inte heller klara i skrivande stund.
- Reservintagningar pågår. Först när de aktiviteterna är klara kan vi säga hur många som kom in och hur den verkliga beläggningen blev. Det är inte ovanligt att man även försöker få studenter från äldre åldersgrupper, säger Onni Tegner på Högskoleverket.
På flera orter i landet försöker man också bredda rekryteringsbasen till de tekniska utbildningarna genom att starta basutbildningar i angränsande orter. Så gör exempelvis Borås Högskola i Varberg.
Utbildningen leder fram till behörighet till alla ingenjörsutbildningar på högskolan. På så sätt kan man rekrytera från andra grupper nu när åldersgruppen 19-21 år sviktar.
Rolf Hertzman
Situationen är troligen värre i år än förra året. Då besattes 98 procent av alla universitets- och högskoleplatser inom teknik och naturvetenskap. Statistiken för året är ännu inte klar, men det pekar definitivt åt att procentsatsen är lägre i år.
Ett skäl till detta är att det finns relativt få människor i de åldersgrupper som söker in nu, alltså 19 till 21-åringar. Enligt Statistiska Centralbyrån fanns det 305 058 per-soner i den åldersgruppen den 31 december förra året. Om tre, fyra år vänder det och år 2010 räknar man med att det ska finnas ytterligare 80 000 personer i den åldersgruppen.
Det förklarar dock inte det låga intresset för elektronikutbildning. Enligt VHS, Verket för Högskoleservice, fanns denna hösttermin 1 383 platser på treåriga ingenjörsutbildningar inom data och elektronik. Till dem fanns endast 905 behöriga sökande, alltså 0,65 per plats. För samtliga utbildningsplatser var snittet 2,45 behöriga sökande per plats.
Budget kopplas till studenter
Mitthögskolan har, som första högskola, aviserat budgetproblem på grund av svikande studentunderlag. Högskolorna får nämligen sina medel tilldelade bland annat efter antalet utbildningsplatser. En del av budgeten för lärosätena är kopplad till hur många studenter som söker och som tas in. För Mitthögskolan kan det i värsta fall handla om en minskning av anslagen med 25 miljoner kronor.
Lars Aronsson på Mitthögskolan håller inte för otroligt att fler skolor får pengabekymmer. Han menar att det finns flera faktorer som påverkar antalet ansökningar. En är naturligtvis att intresset för teknisk utbildning inte har ökat som planerat. En annan kan vara att arbetsmarknaden är mer gynnsam och många föredrar att arbeta istället för att studera.
- Det är för tidigt att säga hur intagningarna har gått, säger Lars Aronsson
- Vi arbetar med att rekrytera lokalt och på andra sätt. Men det står klart att vi har färre ansökningar än vi hade planerat för. Man ska dock veta att det finns andra konton än ersättningen för studenter som påverkar budgetprognosen.
- Vi har påbörjat aktiviteter för att få fler studenter, i form av lokala antagningar och rekryteringar, säger Anette Brugge på Mitthögskolan.
Problemet kan lösas temporärt
När det uppstår en situation med överskott på utbildningsplatser och lärare inom teknisk utbildning och det samtidigt finns en brist på andra utbildningar kan högskolorna omfördela resurserna och skapa fler platser inom till exempel humaniora.
Antalet utbildningsplatser skulle då bli som planerat men med förskjutningar inom områdena. Vid nästa antagningstillfälle måste man ta hand om de redan inskrivna studenterna. I värsta fall kan det då hända att de tekniska utbildningarna inte får tillräckligt med resurser.
Detta scenario inträffade inom teknisk utbildning för fyra år sedan. Antalet nya studenter sjönk läsåret 96/97 just för att man måste satsa resurserna på att ta hand om de som redan fanns inskrivna.
Nämnas bör att statsmakterna har satt ett mål på att hälften av alla invånare under 25 år ska vara intagna på högskoleutbildning. Idag är andelen 40 procent.
- Men man har inte sagt när det målet ska vara uppfyllt, säger Lars Brandell på Högskoleverket.
De slutliga intagningssiffrorna är inte heller klara i skrivande stund.
- Reservintagningar pågår. Först när de aktiviteterna är klara kan vi säga hur många som kom in och hur den verkliga beläggningen blev. Det är inte ovanligt att man även försöker få studenter från äldre åldersgrupper, säger Onni Tegner på Högskoleverket.
På flera orter i landet försöker man också bredda rekryteringsbasen till de tekniska utbildningarna genom att starta basutbildningar i angränsande orter. Så gör exempelvis Borås Högskola i Varberg.
Utbildningen leder fram till behörighet till alla ingenjörsutbildningar på högskolan. På så sätt kan man rekrytera från andra grupper nu när åldersgruppen 19-21 år sviktar.
Rolf Hertzman
Redaktionen
