Personligen är jag övertygad om att GPRS är ett mycket viktigt steg i det som kallas mobilt Internet eftersom det kommer att dra en tydlig gräns mellan data och röstsamtal - inte minst när det gäller debiteringen. Här behöver både operatörer och användare gott om tid att prova sig fram. Först därefter kan vi svara på vilka tjänster som kan vara intressanta i praktiken.
Men Ericsson och Nokia nämnde alltså inte sina GPRS-telefoner med ett ord. Under tiden presenterades den ena terminalen efter den andra. Två finns redan på marknaden, och ytterligare ett tiotal är på väg från Motorola, Sagem, Panasonic, Alcatel, Philips, Samsung och det taiwanesiska företaget GVC.
De två sista är egentligen de intressantaste eftersom de gör sina telefoner på ett halvfabrikat från Agere. Liknande byggsatser säljs bland annat av Infineon, men vilka som använder dem är inte officiellt.
Kombinationen av asiatisk styrka på hemelektronik och europeisk eller amerikansk kompetens på rf-elektronik känns svårslagen redan nu. Och när tåget sedan går mot 3G och videoterminaler lär den bli ännu vassare. Ska Nokia och Ericsson ha en chans i den matchen så får de rappa sig att komma ut på plan.
Mats Lewan
Redaktionen