About / Advertise
Amerikanska Flexics har utvecklat en halvledarprocess där substraten är av plast och inte av kisel.
I somras startade pilotproduktionen i Flexics 1700 kvadratmeter stora renrum som håller klass 100.
- I oktober kommer de första kretsarna, säger företagets styrelseordförande och vd, Magnu Ryde till EE Times.
Företaget har utvecklat en tillverkningsprocess för sextums plastskivor som fungerar med en temperatur under 100 °C. Man kan tillverka tunnfilmstransistorer av polykisel med en kanallängd på 2 µm.
Flexics ska dock inte göra några egna produkter utan ska fungera som ett foundry.
- De första produkterna blir små skärmar för till exempel mobiltelefoner och andra handhållna apparater, säger Magnus Ryde.
Fördelen med processen är att drivelektroniken liksom minne och annan logik kan integreras på samma substrat som LCD-skärmen. Dessutom blir den lättare än konventionella lösningar där man använder glas som bärare.
Tekniken utvecklades ursprungligen på Lawrence Livermore National Laboratory med stöd av den amerikanska försvarsmakten. 1999 bildade fyra av forskarna Flexics för att kommersialisera resultaten och i fjol köpte man loss rättigheterna.
Företaget har fått in cirka 250 miljoner kronor i riskkapital från bland annat Intel men man försöker få mer pengar för att ta fram en betydligt snabbare tillverkningsteknik som kan liknas vid den som används i tryckerier. Den snabbare processen beräknas dock inte vara klar förrän 2004.
Företagets teknik saknar dock inte konkurrenter. Bland annat kan organiska lysdioder, så kallade OLEDs, bli en stark utmanare. Organiska lysdioder är ljusstarka, har stor betraktningsvinkel och är strömsnåla. Dock är mobiliteten lägre än för Flexics process.
- I oktober kommer de första kretsarna, säger företagets styrelseordförande och vd, Magnu Ryde till EE Times.
Företaget har utvecklat en tillverkningsprocess för sextums plastskivor som fungerar med en temperatur under 100 °C. Man kan tillverka tunnfilmstransistorer av polykisel med en kanallängd på 2 µm.
Flexics ska dock inte göra några egna produkter utan ska fungera som ett foundry.
- De första produkterna blir små skärmar för till exempel mobiltelefoner och andra handhållna apparater, säger Magnus Ryde.
Fördelen med processen är att drivelektroniken liksom minne och annan logik kan integreras på samma substrat som LCD-skärmen. Dessutom blir den lättare än konventionella lösningar där man använder glas som bärare.
Tekniken utvecklades ursprungligen på Lawrence Livermore National Laboratory med stöd av den amerikanska försvarsmakten. 1999 bildade fyra av forskarna Flexics för att kommersialisera resultaten och i fjol köpte man loss rättigheterna.
Företaget har fått in cirka 250 miljoner kronor i riskkapital från bland annat Intel men man försöker få mer pengar för att ta fram en betydligt snabbare tillverkningsteknik som kan liknas vid den som används i tryckerier. Den snabbare processen beräknas dock inte vara klar förrän 2004.
Företagets teknik saknar dock inte konkurrenter. Bland annat kan organiska lysdioder, så kallade OLEDs, bli en stark utmanare. Organiska lysdioder är ljusstarka, har stor betraktningsvinkel och är strömsnåla. Dock är mobiliteten lägre än för Flexics process.
Per Henricsson
