JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Tål det mesta
Guidelines for contributing Technical Papers: download PDF

Kiselkarbid och galliumnitrid

Kiselkarbid och galliumnitrid är två material med liknande egenskaper.
Bägge är extremt hårda och svårbearbetade material. Bägge klarar av höga temperaturer och spänningar, och dessutom relativt höga frekvenser. Det gör dem lämpliga för användning till exempel i slutstegen till basstationer.

Galliumnitriden har en lång historia präglad av stillastående varvad med tekniska genombrott.

Redan 1969 började flera labb i USA arbeta med materialet men ganska snart körde de fast, de lyckades inte framställa p-dopat material.

- Man förstod först senare att vätet i materialet kopplar till acceptorerna och förhindrar P-ledning, berättar Bo Monemar på Linköpings Universitet.

Den upptäckten gjordes i slutet av 1980-talet, och utvecklingen tog fart igen. I dag har man bra processer för att få bort vätet, men flaskhalsen är att det inte finns några substrat.

Galliumnitriden odlas på andra material, som kiselkarbid eller safir, vilket antingen ger låg kvalitet eller mycket svinn.

- 1997 sade vi att vi skulle ha färdiga substrat om fem år. Nu tror vi att det dröjer fem år till, anser Bo Monemar.

Kiselkarbiden började utvecklas ungefär samtidigt, men har haft en stabilare utveckling. I dag finns det tvåtumssubstrat och det talas om fyra tum. Enstaka kommersiella komponenter finns, och fler är på gång. Än har materialet kvalitetsproblem, och substraten är för små för kommersiellt bruk, men tron på materialet är stor, särskilt i Sverige.

Men internationellt är det i galliumnitriden de stora pengarna finns, mer forskningspengar än för alla andra material tillsammans faktiskt, och det beror på de blå lasrarna.

Galliumnitrid är i dag det enda material som kan användas till att framställa lasrar och lysdioder i alla färger från rött till ultraviolett.

Lysdioderna spås på sikt kunna ersätta glödlampor och lysrör för belysning. De blå lasrarna kan ge dvd-skivor med tio gånger högre lagringskapacitet. Eller om man så vill, dvd-skivor med en tiondel av dagens storlek.

Elias Nordling

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)