Helena Lindskog forskar vid institutionen för industriell ekonomi vid Linköpings universitet. Hon är född i Polen, är civilingenjör med nära 17 år på Ericsson, var teknikansvarig i Statteldelegationen, har jobbat som utredare av EUs forskningsprogram och som sekreterare i statliga utredningar om radiokommunikation. Hennes bok är utgiven på förlaget Heldag.

Förr delades världen mellan de som hade mycket och de som hade lite pengar. Numera är det lika viktigt att se skillnaden mellan de som har mycket och de som har lite tid. Förändringen har stor betydelse för näringslivet och hela samhället.

Det menar Helena Lindskog, forskare och författare som nyligen publicerat boken "Tidrika och tidfattiga - de nya samhällsklasserna". Den är allmänt skriven, men är extra relevant för telekom- och IT-intresserade eftersom hon har en bakgrund som civilingenjör på Ericsson, som teknisk expert för statens IT-upphandling och som utredare av teknik och forskning.

- Min utgångspunkt är den tekniska utvecklingen. Den är grunden, och det är den som leder till ökad polarisering mellan tidrika och tidfattiga.

- Jag vill göra uppdelningen mer synlig. Först då kan man börja använda den aktivt.

I yrkeslivet är så gott som alla tidfattiga, konstaterar hon. Det innebär att all försäljning till företag borde ske på de tidfattigas villkor - det vill säga med möjligheter till snabba beslut och utan krav på att köparen förstår all bakomliggande teknik.

Svårt få gehör på Ericsson
- Ericsson har tagit till sig på tok för lite av detta. Kontorsväxlar och basstationer säljs fortfarande med hjälp av datablad i stället för färdiga paket där köparen kan ändra detaljer. Företagen borde göra det mycket enklare att köpa sådana produkter.

- På Statteldelegationen kämpade vi mycket för att få branschen att förstå detta, och jag slogs för det när jag kom tillbaka till Ericsson också. Men det var väldigt svårt att få gehör.

Vissa branscher är bättre än andra på att anpassa sitt utbud till tidrika eller tidfattiga kunder. Den tidrike kan till exempel hitta fantastiska resor väldigt billigt.

Dataspel är också en bransch som förstått att rikta sig till tidrika - där marknadsförs ofta nyheter under devisen "mer spel för samma pengar". Och många affärskrogar har förstått de tidfattigas villkor, de har snabblästa menyer där varje detalj kan ändras efter tycke och smak.

Hennes resonemang är än mer tillämpbart för de företag som säljer konsumentvaror. De flesta erbjudanden där riktar sig till penningstarka individer, som ofta är tidfattiga. Men gör man så finns risken att man missar en stor del av marknaden, menar hon.

- Köpkraften hos de tidrika underskattas ofta - de kanske inte ger stora snabba pengar, men de kan bli trogna kunder som ger stadiga intäktsströmmar under lång tid.

Äldre har både råd och tid
I synnerhet gäller det de äldre. Det finns mängder av tidrika pensionärer som har tämligen gott om pengar.

- Elektronik- och IT-branscherna borde intressera sig mer för äldre människor. De äldre är inte alls teknikmotståndare, det är en myt! De kanske ser sämre, hör sämre och rör sig sämre, men just därför behöver de konsumera mer teknik.

- Motorcykelbranschen har förstått det här. Snittåldern för den som köper en ny Harley Davidson ligger idag över 50 år. De personerna vill göra sådant de inte hade råd eller tid med när de var 20 eller 30 år.

Hon konstaterar också att många tidfattiga ibland låter sina tidrika anhöriga analysera en marknad, till exempel genom att fråga sina föräldrar vilken produkt eller tjänst som är bäst och billigast i stället för att själv spendera tid på att ta reda på detta. Och många tidrika lever med tidfattiga och penningrika individer.

- Tidrika och tidfattiga är vi individuellt, men pengar har vi familjevis.

De som sysslar med e-handel har stora möjligheter att utnyttja detta fenomen, men få gör det strukturerat. Det samspelet vill Helena Lindskog forska mer kring.

- Jag vill ta fram modeller för hur e-handeln förändrar samhället och lägga på aspekten tidrikedom-tidfattigdom.

Hon är noga med att påpeka att både tidrikedom som tidfattigdom har såväl för- som nackdelar. Det har länge varit status att vara tidfattig, att ha jobb som lägger beslag på mycket av tiden och att fylla tiden utanför arbetet med tidskrävande aktiviteter. På sistone har dock tidfattigdom i stor utsträckning associerats med stress och utbrändhet.

- Men då missar man mycket av arbetsglädjen. Många njuter av att jobba mycket - de vill vara lysande stjärnor.

- Status borde vara att ha frihet att växla mellan tidrikedom och tidfattigdom. Att ha gott om tid under vissa perioder och kunna njuta av det, och under andra perioder känna den tillfredsställelse man kan få av intensivt jobb, säger hon.

Adam Edström