About / Advertise
210 miljoner löntagarfondskronor satsas på att bygga upp fyra nya forskningscentrum inom området mikroelektronik.
| Urvalsprocessen har skett i två steg. Först inkom 20 ansökningar. En internationell expertpanel har sedan valt ut åtta av dessa som fått lämna in en fullständig ansökan. I nästa steg har hälften av de sökande rekommenderats bidrag till sin forskning, medan hälften i nuläget står utan. De fyra som inte får del i anslaget är Olle Inganäs på Linköpings Universitet, Per Delsing på Chalmers, Hannu Tenhunen på KTH samt Lars Kloo på KTH. Maximalt handlar alltså SSFs anslag om 250 miljoner kronor under fem år till fyra, kanske fem, strategiska forskningscentra inom mikroelektronik. Hur de sista 40 miljonerna fördelas beror på utfallet av ramanslaget i mikroelektronik som blir klart i december. SSFs anslag är en ordentlig summa pengar, men ändå en radikal neddragning från dagens anslagsnivå som ligger på cirka 140 miljoner kronor per år, där räknas dock ramavtal på 28 miljoner kronor också in. Resultatet är att flera av dem som nu får del i anslaget ändå drabbas av nedskärningar, medan de som inte får del i anslaget drabbas mycket hårt. |
Det är Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) som delar ut pengarna, som ska räcka till fem års forskning.
Ytterligare 40 miljoner ska fördelas senare. Maximalt handlar det alltså om ett anslag på 250 miljoner kronor under fem år till strategiska forskningscentrum inom mikroelektronik.
Det är en ordentlig summa pengar, men ändå en radikal neddragning från dagens anslagsnivå som ligger på cirka 140 miljoner kronor per år, där räknas dock ramavtal på 28 miljoner kronor också in.
Pengarna går till Chalmers, Lund, Linköping och KTH
o HÖGHASTIGHETSELEKTRONIK, Chalmers, 60 miljoner kronor
Forskningen handlar om synergieffekterna mellan höghastighetselektronik och fotonik. Centrumet leds av Herbert Zirath och Anders Larsson, professor i fotonik.
o FOTONIK, KTH, 60 miljoner kronor
Lars Thylén, professor i fotonik, ska bidra till utvecklingen av den växande fotonikindustrin.
- Optiska system är alldeles för dyra idag. Egentligen finns det inget skäl till det, säger Lars Thylén.
Lars Thylén vill öka integrationsgraden hos framtida optokomponenter. Förhoppningen är att kunna ta ett stort steg mot mindre, mer funktionella och därmed billigare optokomponenter.
Även olika aspekter inom optokommunikation, som till exempel modulationsformat, ska tas upp i forskningen.
o INTEGRERADE ELEKTRONIKSYSTEM, Linköpings universitet, 50 miljoner kronor
Christer Svensson, professor i elektroniska komponenter, ska tillsammans med professorerna Zeb Peng, Dake Liu och Lars Wanhammar angripa problemet med att konstruera komplexa system på kisel.
- Hittills har processutvecklingen lett elektroniken framåt, men vår vision är att krets- och systemvetenskapen ska göra det framöver, säger Christer Svensson.
För att nå dit måste man lära sig att hantera komplexiteten i moderna chips, göra konstruktioner och sedan flytta över dem till kisel. Detta förutsätter bland annat att metodiken att konstruera utvecklas så att en konstruktion kan göras på rimlig tid och till ett rimligt pris.
o FRAMTIDENS ELEKTRONIKKOMPONENTER, Lunds universitet, 40 miljoner kronor
Lars Samuelson, professor i fasta tillståndets fysik, forskar om nanoteknik. Målet är att utveckla kontroll och förståelse för materialvetenskap i nanometerskala i syfte att få fram nya komponentfamiljer.
- Vi gör komponenter vars funktion bygger på kvantfysik. De är så små att man kan studera och detektera enskilda molekyler, säger Lars Samuelson.
Anna Wennberg
