About / Advertise
Uppsalaforskare vill starta svensk tillverkning av elektrokromt material
Lägg på en spänning så mörknar glaset. Det förblir mörkt tills en negativ spänning läggs på - först då ljusnar det igen. Det är principen bakom de elektrokroma material som efter 20 års forskning på Uppsala Universitet och Ångströmlaboratoriet nu går mot en kommersiell framtid.
- Vi ligger först i världen med elektrokroma material. Vi har prototyper framme och söker nu aktivt finansiärer för att starta tillverkning, berättar Clas-Göran Granqvist, professor i fasta tillståndets fysik på Uppsala Universitet. Lägg på en spänning så mörknar glaset. Det förblir mörkt tills en negativ spänning läggs på - först då ljusnar det igen. Det är principen bakom de elektrokroma material som efter 20 års forskning på Uppsala Universitet och Ångströmlaboratoriet nu går mot en kommersiell framtid.
För något år sedan startade han och några likasinnade företaget Chromogenics Sweden AB i Uppsala för att kommersialisera materialet. Idag är sex forskare involverade i bolaget, som också anställt Per Hising som vd på deltid. Hittills har verksamheten finansierats av fakultetsbidrag, Energimyndigheten och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, men nu letar man efter mer riskvilligt kapital.
- I dagsläget är det framför allt industriellt kapital som är aktuellt snarare än riskkapital. Vi ska göra en del presentationer nu i november. Chansen att hitta tillräckligt med intressenter är åtminstone större än 50 procent, säger Per Hising.
- Vi tror att det behövs något eller några tiotal miljoner kronor. Går det som vi hoppas kan vi ha produktion i Sverige igång i slutet av nästa år, säger Claes-Göran Granqvist.
Företagets elektrokroma material fungerar ungefär som ett elektriskt batteri. Då en låg spänning slås på "laddas" materialet, varvid det mörknar. När en negativ spänning appliceras så ljusnar det igen. Egenskaperna bibehålls länge - i dagar eller veckor.
Två prototyper finns framme - en motorcykelhjälm där visirets mörkhet kan styras av föraren och ett "smart" fönster som mörknar vid starkt solljus. Hjälmen tar ungefär en halv minut att mörkna och några sekunder att ljusna igen.
- Vi har haft testpiloter ute på vägarna under sensommaren, och det har fungerat utmärkt.
Motorcykelhjälmen är en tydlig tillämpning av tekniken. Men det är en smal nisch. De stora förhoppningarna ställer Claes-Göran Granqvist till det han kallar "intelligenta fönster", alltså fönster som blir mörkare ju mer solen lyser på dem, och som ljusnar igen när solskenet avtar. Poängen är att man kan spara mycket av den energi som går åt till luftkonditionering. Och eftersom materialet är billigt - Granqvists projektioner pekar på produktionskostnader kring 80 kronor per kvadratmeter - så kan det bli ren förtjänst för fastighetsägare att installera sådana fönster.
En del frågetecken finns dock kvar. Livslängden, alltså hur många upp- och urladdningar materialet klarar - är ett sådant. Styrelektroniken är ett annat.
- De spänningar som behövs är låga, bara omkring 1,5 V. Så en elegant lösning vore att låta solceller alstra spänningarna. Men materialet är känsligt för överspänningar, så styrmekanismerna måste vara pålitliga, säger Claes-Göran Granqvist.
Han har forskat kring elektrokroma material i 20 år, och ligger själv bakom en stor del av såväl tekniken som de patent bolaget har.
- 20 år kan tyckas som lång tid i elektroniksammanhang. Men det är kort tid när det handlar om materialforskning, säger han.
Adam Edström
