ändå väljer expertgrupper i USA och Europa att enas om en global mätstandard för hur mycket radiovågor från telefonerna som tas upp i mänsklig vävnad. Samtidigt samarbetar de med företag, myndigheter och organisationer världen över och att ge mer information om värdenas innebörd.
Den enda påvisade fysiska påverkan som strålning från mobiltelefoner ger är en temperaturhöjning på någon tiondels grad.
- Man har inte hittat några hälsoeffekter. Uppvärmningen kan lika gärna orsakas av att värmen från elektroniska komponenter gör telefonen varm. Men frågan väcker starka känslor hos många konsumenter, säger Mikael Westmark, talesman för hälso- och säkerhetsfrågor på Ericsson.
Minska konsumenternas oro
Att man inte vill att konsumenter ska oroa sig i onödan är ett av skälen till samarbetet mellan mobiltelefontillverkare och myndigheter över hela världen med Ericsson, Nokia och Motorola i spetsen. IEEE och Cenetec kommer tidigt nästa år med en gemensam, global standard för att mäta hur mycket strålning som tas upp i mänsklig vävnad när man pratar i mobiltelefon.
Samtidigt ska innebörden av värdena bli mer lättillgängliga för konsumenten, en pedagogisk uppgift av format.
Ericsson har exempelvis som mål att publicera de nya SAR-värdena redan i april nästa år.
- Siffrorna i sig är inte det viktiga. Det viktiga är att förklara vad de står för, understryker Westmark.
- Alla telefoner ligger redan under gränsvärdena. En telefon med högre SAR-värde behöver därför inte vara mindre säker än en med lägre värde. Mätningen görs ju när telefonen körs på full effekt. Det är som att köra bil i full fart uppför en backe med högsta växeln i.
- Vid normal användning av telefonen är effekten som högst när man kopplar upp samtalet och om man befinner sig långt från en basstation, säger Westmark.
- Att man mäter på full effekt är ganska självklart. Det är för att vara säker på att telefonen alltid ligger under gränsvärdena, förklarar Yngve Hamnerius, biträdande professor vid Institutionen för elektromagnetik på Chalmers tekniska högskola.
Han är tveksam till att så låga effekter som det rör sig om med mobiltelefoner skulle kunna påverka hälsan. Med höga doser är det dock annorlunda säger han.
SAR-värden är något som funnits längre än mobiltelefonerna, ett värde som forskare började använda för att kunna jämföra olika studier om radiovågors påverkan på kroppen. Enheten är watt per kilo. Problemet med mobiltelefonerna är jämförbart med det som rör kraftledningars eventuella cancerogena inverkan på mänsklig vävnad, även om det där handlar om andra frekvenser.
- Sådana samband brukar man inte upptäcka förrän efter många års exponering, längre tid än telefonerna funnits, säger Yngve Hamnerius.
Olika standarder
Gränsvärden för mobiltelefoner skiljer sig dock åt på olika håll i världen. Det finns mängder med metoder för att ta reda på SAR även om man alltid mäter hur många watt per kilo vävnad som absorberas i människan när telefonen går på högsta effekt.
I Europa ligger gränsvärdet på 2 W per kilo vävnad och i USA 1,6 W. Skillnaden är inte så stor kan tyckas. Men i USA pratar man om 1,6 W i det gram vävnad som har högst uppmätt påverkan och i Europa om de tio gram med högst uppmätt påverkan.
- Det gör i realiteten att dessa standarder skiljer sig åt med en faktor två, förklarar Yngve Hamnerius.
Att detta med SAR skulle vara marknadsföring snarare än forskning avvisar Mikael Westmark:
- Tillverkarna är ju inte ensamma om detta. Bland annat är Världshälsoorganisationen, WHO, med i samarbetet, WHO lämnar rekommendationer till expertgrupperna som vi stödjer oss på. Det skulle inte dröja länge innan vi fick lägga om kursen om det skulle vara så.
- Vi ser det som vilken specifikation som helst, som batteritid eller vikt. Men eftersom detta är viktigt för människor informera mera om dessa frågor, säger han.
Han får dock mothugg av Yngve Hamnerius på Chalmers:
- Förut ville tillverkarna inte alls gå ut med några SAR-värden. Det blev aktuellt först när USAs myndigheter krävde det, säger han.
Erika Ingvald