About / Advertise
Sverige har mycket att lära sig av sina nordiska grannar när det gäller industrinära forskning. Det tycker forskningsinstitutet Acreo som har låtit jämföra de olika ländernas innovationsförutsättningar.
Sverige är det land i världen där det totalt sett satsas mest på forskning, motsvarande 3,8 procent av bruttonationalprodukten, men både Danmark och Finland lägger mer kraft på att små och medelstora företag ska kunna dra nytta av forskningen.
Det är det elektronik- och optikinriktade forskningsinstitutet Acreo som har beställt jämförelsen av de nordiska ländernas innovationssystem, med stöd från den del av Nutek som nu förvandlats till Vinnova. Innovationssystemet är det nätverk av offentliga och privata organisationer där ny teknik och kunskap tas fram och sprids.
- Vi hoppas väl att politikerna som ägnar sig åt frågorna kan ta till sig av tankarna och systemen i de andra länderna för att skapa ett bra innovationssystem i Sverige, säger Ove Berkefelt, marknadschef på Acreo.
- Det står ju ganska mycket om vad de är bättre på i andra länder.
I Finland gick år 1999 hela 3,4 miljarder kronor i offentliga pengar till industri- och teknikrelaterad forskning. Det motsvarar 32 procent av den offentliga forskningsfinansieringen. I Sverige var motsvarande belopp 612 miljoner kronor vilket bara motsvarar 4 procent av den offentligfinansierade forskningen - det vill säga en åtta gånger lägre nivå än Finland. I år ökar det svenska forskningsstödet på området till runt en miljard, men Sverige ligger fortfarande lägst bland länderna på listan över den industrirelaterade forskningens andel.
Rapporten antyder att de historiska förutsättningarna spelar roll för utvecklingen i de olika länderna. I Sverige kan de många jätteföretagen finansiera mycket omfattande forskning själva inom de egna väggarna. I grannländerna, som har fler små och medelstora företag, spelar forskningsinstitut en mycket större roll än i Sverige. I Danmark har forskningspolitiken hög status bland politikerna och den är mycket nyttoinriktad.
Undersökningen, som har utförts av Håkan Gergils på konsultföretaget Ecofin, tittar också närmre på formerna för politiskt engagemang i forskningsfrågorna i de olika länderna. I Finland står regeringen sedan 15 år för ett vetenskapligt råd som leds av statsministern. Sju andra statsråd sitter med, liksom höga näringslivsrepresentanter. Acreos rapport beskriver rådet som en av faktorerna bakom Finlands succé på teknikområdet.
I Norge startade kuvösprogrammet Forny för sex år sedan. Det hade till förra året omsatt 275 miljoner kronor, som bidragit till att kommersialisera 240 företag.
Det är det elektronik- och optikinriktade forskningsinstitutet Acreo som har beställt jämförelsen av de nordiska ländernas innovationssystem, med stöd från den del av Nutek som nu förvandlats till Vinnova. Innovationssystemet är det nätverk av offentliga och privata organisationer där ny teknik och kunskap tas fram och sprids.
- Vi hoppas väl att politikerna som ägnar sig åt frågorna kan ta till sig av tankarna och systemen i de andra länderna för att skapa ett bra innovationssystem i Sverige, säger Ove Berkefelt, marknadschef på Acreo.
- Det står ju ganska mycket om vad de är bättre på i andra länder.
I Finland gick år 1999 hela 3,4 miljarder kronor i offentliga pengar till industri- och teknikrelaterad forskning. Det motsvarar 32 procent av den offentliga forskningsfinansieringen. I Sverige var motsvarande belopp 612 miljoner kronor vilket bara motsvarar 4 procent av den offentligfinansierade forskningen - det vill säga en åtta gånger lägre nivå än Finland. I år ökar det svenska forskningsstödet på området till runt en miljard, men Sverige ligger fortfarande lägst bland länderna på listan över den industrirelaterade forskningens andel.
Rapporten antyder att de historiska förutsättningarna spelar roll för utvecklingen i de olika länderna. I Sverige kan de många jätteföretagen finansiera mycket omfattande forskning själva inom de egna väggarna. I grannländerna, som har fler små och medelstora företag, spelar forskningsinstitut en mycket större roll än i Sverige. I Danmark har forskningspolitiken hög status bland politikerna och den är mycket nyttoinriktad.
Undersökningen, som har utförts av Håkan Gergils på konsultföretaget Ecofin, tittar också närmre på formerna för politiskt engagemang i forskningsfrågorna i de olika länderna. I Finland står regeringen sedan 15 år för ett vetenskapligt råd som leds av statsministern. Sju andra statsråd sitter med, liksom höga näringslivsrepresentanter. Acreos rapport beskriver rådet som en av faktorerna bakom Finlands succé på teknikområdet.
I Norge startade kuvösprogrammet Forny för sex år sedan. Det hade till förra året omsatt 275 miljoner kronor, som bidragit till att kommersialisera 240 företag.
Alexander Kristofersson
