About / Advertise
Roboten som härmar amöban
Ett samarbete mellan högskolan i Gävle och universitetet i Nagasaki ska resultera i autonoma, amöbaliknande robotar.Det är målet för de robotar som Anders Johansson, matematiklektor vid Högskolan i Gävle, professor Toshiyuki Nakagaki vid universitetet i Nagasaki och franska forskare vill utveckla.
Styrningen ska ske med vad som kan liknas vid ett sympatiskt nervsystem, en del av nervsystemet som ingår i det autonoma nervsystemet.
Allt började med att Toshiyuki Nakagaki studerade hur man kunde använda den encelliga amöban Physarum för att visa bästa sättet att bygga upp – järnvägar.
Samtidigt bedrev Anders Johansson forskning kring hur myror kan optimera och hitta den kortaste vägen, trots att de inte kan se, inte har någon överblick.
För att formulera en matematisk modell tog Nakagaki hjälp av matematiker. Anders fick kännedom om projektet, som han tyckte var mest lovande av alla idéer som fanns i sammanhanget.
Samarbetet har pågått i tre år. Gruppen består utöver Anders av nio forskare från Frankrike och Japan. Där ingår biologer, robotforskare och tillämpade matematiker.
Gruppen kom fram till att de behövde uppgradera modellen för slumpvandring, hur vandringarna styrs och att de inte var ett utslag av lokal slump.
Om man har robotar så kommer de att röra sig rent plant men också i höjdled och hur kan man lära sig den här geometrin?
Resultatet blev en enkel modell baserad på lokal positiv feedback: Om en transportväg används så förstärks och utökas den.
– Min insats är grundforskning men japanerna sysslar med robotutveckling, amöba-robotar. De satsar stora pengar för att ta fram robotar som rör sig enligt dessa principer.
Mobiliteten ska inte behöva styras utan ligga i ett sympatiskt, självlärande, nervsystem. En annan fördel är att dessa amöba-robotar kan röra sig i utrymmen som inga vanliga robotar klarar.
