Efter flera års utvecklingsarbete, ett flertal prototyper och beviljade patent i både USA och Sverige är svenska Saferange redo att ta sin laserbaserade sensorteknik till marknaden. Tekniken är suverän för att övervaka stora områden trots utmanande väderförhållanden. Nu letar företaget efter en samarbetspart med kompetens att ta det sista steget till färdig produkt.
Företaget Saferange har sina rötter i Safe Rail Scandinavia, bildat år 2003 av Börje Eklund, en entreprenör med goda kopplingar inom järnvägsbranschen. En av två produkter som Safe Rail utvecklade var ett laserbaserat detektionssystem kallat LBDS, kort för Laser Based Detection System, som kunde övervaka stora ytor med cirka 150 meter i radie. De första åren drev Börje Eklund teknikutvecklingen med hjälp av konsulter, men efter ett par år bjöds de personer som varit inblandade i utvecklingen av LBDS-produkten att bilda ett nytt företag tillsammans med Börje Eklund – Saferange grundades år 2006. Idag har företaget fem delägare, förutom Örjan Altebro även Hans Undin, Mathias Wassén och Lars Holmberg liksom dödsboet efter Börje Eklund, som gick bort år 2009. |
Så fort Saferange hittar en samarbetspart med rätt kompetens och finansiell styrka är vägen till en första produkt inte lång, menar Örjan Altebro:
− Inom ett år är det rimligt att vi kan ha en produkt framme.
Företagets teknik skiljer sig från klassik Time-of-Flight (TOF) då den bygger på att detektera den reflekterade energimängden från en pulsad laser. I TOF-system mäter man istället tiden det tar för laserpulsens eko att återvända, vilket ger ett mått på avståndet till ett föremål.
− Det speciella med vår teknik är att den är anpassad att hantera väderförhållanden som ger andra system stora problem. Vid exempelvis kraftig dimma eller snö fungerar inte kameror, medan TOF-system får för många reflektioner att hantera. De får helt enkelt för många falsklarmsberäkningar. Det problemet har inte vår teknik.
Kärnan i Saferanges detektionsteknik är att jämföra energiprofiler. Det innebär att man mäter energin i pulserna som kommer tillbaka och jämför den med en referensmätning.
Referensen som används är inte statisk, utan algoritmen som företaget utvecklat avgör vilken referensmätning som är aktuell i en viss situation. Referensen kan exempelvis behöva bytas om det börjar snöa eller på våren när löven spricker ut i ett buskage.
− Systemet kalibrerar sig självt. Om man exempelvis slänger in en kartong i området som ska bevakas kommer systemet först att larma, men efter en tid kommer kartongen att accepteras som en del av miljön. Det finns lite olika regler för hur detta ska hanteras, förklarar Örjan Altebro.
Hittills har företaget fått patent på själva detektionstekniken – alltså att mäta energin som kommer tillbaka och jämföra med tidigare referensmätning – i Sverige och USA. Patentet är grundläggande och inte kopplat till en viss tillämpning.
− Vi tror att man kan bygga ett system runt vår teknik till ett ganska bra pris, betydligt billigare än konkurrerande tekniker med samma prestanda. Jämför man exempelvis med radarsystem, så är de ofta väldigt dyra.
En möjlig väg är att använda den svenska detektionstekniken som komplement till annan teknik, exempelvis tillsammans med ett videoövervakningssystem. Där är man ofta intresserad av att få ett larm som automatiskt styr en kamera till ett aktuellt område och samtidigt uppmärksamma en operatör som kanske övervakar flera kameror på händelsen.
− Vi har haft diskussioner med några företag om att använda vår teknik i en multisensor. Vissa produkter på marknaden kan innehålla hårdvara som vi behöver, då krävs det inte så mycket utvecklingsarbetet utan man behöver bara lägga till vår algoritm, säger Örjan Altebro.
Konkurrensen som Saferange ser framåt kommer främst från andra sensorsystem baserade på laser eller radar, men också från rena videobaserade system.
− I de marknadsanalyser vi har genomfört har vi kommit fram till att vårt system har stora fördelar i tillämpningar där man har behov av att övervaka stora ytor utomhus, exempelvis på flygplatser, vid kärnkraftverk eller i hamnar.
TeknikenGrunden i Saferanges detektionsteknik är att jämföra energiprofiler. Det innebär att systemet jämföra energin i en reflekterad puls med en energireferens. En referens skapas genom att man mäter den energi som kommer tillbaka från en utsänd laserpuls. Det handlar om energinivåer på cirka 5 µJoule. Genom att dela upp området som ska övervakas i olika sektorer får man ett energireferensvärde per område. Räckvidden hos en puls avgör på vilket avstånd reflektionen skett, medan en svept laser kan se i olika riktningar. Viktigt är att referensen som systemet skapar inte är statisk, utan algoritmen som utvecklats känner av om den måste bytas, exempelvis vid dimma eller snöfall. Övervakningen bygger på att man ständigt jämför energiprofiler. Vid klart väder och inget som ändrats inom det bevakade området blir den uppmätta energidifferensen noll. I de prototyper som hittills byggts används en pulsad laser med våglängden 1535 nm. Loben motsvarar cirka 10 cm på 100 meters avstånd. För att täcka ett större område sveps lasern med 7 kHz. Har man en svept laser är det exempelvis inget problem att täcka ett område med radien 150 meter. Det enda som begränsar räckvidden är hur kraftfull laser som används. Även om effekten är hög är energinivån förhållandevis låg på grund av de korta pulserna. Detta tillsammans med det använda linssystemet gör systemet ögonsäkert. |