Miljarder IoT-prylar ligger i röret för att tillverkas under de närmaste åren. Distributörerna slåss om att få vara med och leverera komponenter till dem.

Att locka med konstruktionsstöd är en redan etablerad taktik – det var länge sedan distributören var en ren komponentbutik. Samtidigt har IoT-området sina egna särdrag med fokus på produktgrupper där det sker en snabb utveckling, som sensorer, trådlöst och energiskörning. Och storskalig drift av IoT-system är en ny utmaning för klassiska elektronikonstruktörer.

Det finns också en skillnad i själva kundunderlaget. i och med att IoT-trenden vuxit fram parallellt med hobbyisttrenden och gräsrotsfinansering.

Elektroniktidningen har botaniserat bland de stödfunktioner distributörerna samlar under rubriken IoT. Sammantaget täcker de hela kedjan från utbildning till systemdrift.
Det är inte en komplett kartläggning utan en provkarta.

Vi tittar i tur och ordning på vad distributörerna har att erbjuda inom utbildning och konstruktionsstöd, komponenter och referenskonstruktioner, samt drift av IoT-system och molntjänster.

Den lägsta ambitionsnivån i IoT-stöd får sägas vara att ha en flik som leder till de egna IoT-komponenterna i onlinekatalogen. Större distributörer har snygga pdf-kataloger med det egna IoT-utbudet inom olika delnischer, som trådlöst eller standardkort för IoT.

På nästa ambitionsnivå erbjuds utbildning: IoT-introduktioner, bloggar, whitepapers, översikter. Omfattningen växer med distributörens storlek. Arrow ordnar seminarieserier, hos kunden om så önskas, och ordnar kringresande events tillsammns med sina leverantörer.

RS Components sociala forum Desinspark har ett omfattande designcenter tillägnat Internet of Things, med filmer, bloggar, guider och whitepapers.

Också i distributören Farnells forum Element14 finns en IoT-avdelning med mycket material för prototypkonstruktion och för hobbyister. Raspberry Pi och Arduino ges mycket plats, men här finns även material om utvecklingskorten i deras skugga från Texas Instrumentes, Infineon, Freescale och Silicon Labs.

På Element14 finns ett IoT-nyhetsflöde som känns uppdaterat och liksom hos RS Designspark finns sociala forum med möjlighet att ställa frågor och starta diskussioner, eller dela med sig av sina erfarenheter, där också distributörernas personal deltar.

Direkt konstruktionshjälp finns sedan länge. Rutronik kan tjäna som exempel på hur den supporten kan vara organiserad inom IoT-området.

På företagets webbplats finns två IoT-dörrar att knacka på. ”Smart” är ingången för dig som utvecklar egna kretskort för sensorer, IoT-noder och annan ändutrustning i höga volymer, typiskt för konsumentelektronik.

Här blir du hälsad av expertis inom trådlöst, styrkretsar, strömförsörjning och sensorer.

Ingången ”Embedded” vänder sig till dig som använder standardkort och -moduler.
Tillämningen är här typiskt en gateway och vertikalen är industri eller  professionell utrustning.

Här stöter du på specialister inom komponentområdena trådlöst, skärmar, kortsystem och datalagring. De är samma fältingenjörer som på andra specialavdelningar på Rutronik, som Wireless competence center.

Den grundläggande ambitionen är att ge vägledning i det kaotiska IoT-utbudet.

Bernd Hantsche

– Vi hjälper kunder att förstå vad IoT betyder och vilka fördelar det ger, säger Bernd Hantsche, marknadschef för embedded och trådlöst på Rutronik.

Specialisterna du möter ger rekommendationer om komponenter och utvecklingssatser. Bara inom det trådlösa området innehåller företagets portfölj 35 tillverkare.

– Våra kunder kan spara massor av tid på egna efterforskningar och på att försöka hitta de miljontals affärsmöjligheterna inom den här marknaden.

Här finns starthjälp med utvecklingssatserna. Och kommersialiseringshjälp och logistikstöd när du nått den fasen.

All denna support och konsulttid är gratis.

Ur Rutroniks perspektiv är ekvationen enkel: ju bättre kunden lyckas i sina teknikval, desto bättre blir produkten, desto snabbare sätts den på marknaden och desto större volymen.

– Vi hjälper dem att undvika kostsamma misstag och vi hjälper att ta sig till marknaden på kortare tid. Vi tjänar bara pengar om våra kunder säljer många exemplar av sina produkter. Det är därför partnerskap av det här slaget fungerar så bra.  i har samma motivation och målsättningar.

Tusentals av Rutroniks kunder verkar inom  IoT-området, och de blir fler.

– Vi tror att alla sorters elektroniska enheter till slut kommer att ha sin egen IPv6-adress. Både gamla produkter som brödrostar tvättmaskiner och bilar, och nya som beacons, fitnessarmband och drönare. Så marknaden är enorm, säger Bernd Hantsche.

Någon one one-size-fits-all-lösning för IoT har Rutronik inte.

– Vi har insett att kraven från våra kunder är lika disparata som kunderna själva, så vi föredrar att diskutera varje kunds enskilda behov.

Aktörerna inom IoT är inte de traditionella. IoT-utvecklingen rullar parallellt med en gör-det-själv-trend vilket betyder att många enreprenörer inleder med hobbykort, som Pi och Arduino och deras tilläggsmoduler. Med dessa slänger de ihop fungerande prototyper på 48 timmar.

Stefan Wihlgaard

– Det har idag blivit billigt att köpa hårdvara och koppla ihop, och komma igång, säger Stefan Wihlgaard, säljchef för Norden och Baltikum på distributören Digi-key.

Kunderna går kanske först till Kickstarter för att kolla upp intresset för en idé, först därefter börjar de konstruera på allvar.

En av sidoeffekterna av mannekängandet på Kickstarter är att användargränssnittet blir viktigare. Det finns med från början, istället för att vara något som klistras på i slutänden. Brandvarnarna blir inte bara uppkopplade och får fler sensorer, utan blir också mycket snyggare än de gamla off-white-puckarna.

Det betyder inte att dessa nya IoT-kunder är noviser. Här finns ingenjörer med dagjobb som jobbar på egna projekt på natten. Och så finns nyarbetslösa ingenjörer – tänk Nokia – som bildar startups.

Digi-key har dygnet-runt-support, så även nattugglor kan be om vägledning, även om den nya generationen allt oftare kan gräva upp sin egen information på nätet.

– En del skickar in hela sina idéer, berättar Stefan Wihlgaard.

En vanlig modell är att göra första generationen av sin IoT-produkt i standardmoduler.

– Det är kritiskt att komma ut på marknaden först. Därefter tar man fram egen hårdvara för att dra ner kostnader eller addera funktioner.

I övrigt har Digi-key ett utbud av gratis-verktyg och bloggar. Företaget driver också forumet eewiki.net.

Komponentleverantörer har oftast sina egna IoT-referenskonstruktioner. Men också distributörer kan ta fram dem.

Distributören Avnet (Avnet Memet-Silica) har lanserat tre ARM-baserade sensor-satser för uppkoppling via wifi, Lorawan respektive Sigfox. Till alla tre hör både mobilappmöjligheter och molntjänsten Devicepoint.

Referenskonstruktionerna är startskottet till en plattform kallade Visible things.

John Jones

Avnet profilerar sig mot hobbykorten hos konkurrenterna, ”man kan sannerligen göra mycket med en Raspberry Pi, men lågkostnadsplattformar av det slaget kan inte användas i industriell skala”, säger företagets europeiska marknadschef John Jones.

Även hos Avnet finns konstruktörshjälp i form av utbildningsmaterial och seminarier. Som support kan du få hjälp att välja komponenter och hjälp att orientera dig om IoT-marknadens och IoT-vertikalernas speciella krav. Du kan också få utvecklingshjälp för hård- och mjukvara.

Och så finns fri mjukvara för både sensorkort, gateways och moln, utöver den som komponenttillverkarna själva ger bort eller licensierar.

Molnet är en viktig del av de IoT-produkter som är stora system, som sensorövervakning av maskiner eller telematiklösningar.

I molnet administreras noderna och integreras deras sensordata för analys. Ett dussintal stora och små molnoperatörer är pigga på att få vara med i den leken. Distributörerna har samarbeten med dem och vill dessutom gärna vara spindeln i nätet i den utsträckning du använder olika molnoperatörer.

Vissa distributörer driver egna molntjänster, som Acte med Connectcloud, som använder Microsofts molntjänst Azure och Tele2:s mobilnät.

En av de sofistikerade utmaningarna i större IoT-system är interoperabilitet. Protokollfloran inom IoT är vildvuxen och den kommer aldrig att bli helt renodlad eftersom nya system blandas med gamla existerande som man inte kan kräva av att de stödjer nya protokoll.

Protokollöversättning är en vettig lösning för interoperabilitet.

Distributören Arrow gör detta i en tjänst kallad Intelligent Services som normaliserar exempelvis styrning och sensoravlösning till ett gemensamt gränssnitt. Protokoll som MQTT, COAP, LWM2M, HTTP och UDP översätts till anrop av standardiserade gränssnitt från företaget Machineshops.

Tjänsten är färsk. Hittills den använts för att göra så att gateways från tre leverantörer kan styras samma kommandouppsättning.

Distributören Avnet använder begreppet edge-to-enterprise för att markera att IoT-interationen inte ens tar slut vid molnet, utan också fortsätter till organisationens IT-system. Den redan nämnda plattformen Visible Things säger sig sikta på den räckvidden.

Avnet ger ett exempel inom prediktivt underhåll. Maskinerna har sensorer som pumpar data till molnet som gör en analys och upptäcker att en maskin är på väg att gå sönder.

Där ska databehandlingen helst inte sluta, utan det ska därefter – automatiskt – skickas en reparationsorder från företagets företagsegna IT-system till en tekniker.