NXP delar in sina mobilkretsar i tre kategorier, för ultrabilliga telefoner, för grundläggande multimediamobiler och för avancerade sådana. Man stöder bara GSM-standarder (GPRS, Edge, UMTS, HSPA, TD-SCDMA och LTE), och har en framtidsplan - roadmap - som sträcker sig fram till lanseringen av en LTE-lösning i början av nästa år. Multimediekretsarna har alla mediefunktioner inbyggda - inga hjälpprocessorer ska behövas.

- Med vår första generation 3G-kretsar låg vi ett par år efter konkurrenterna. De vi har idag är ungefär mitt i fältet. Med LTE-kretsarna tror vi att vi tillhör pionjärerna och blir bland de allra första på marknaden, berättar Michel Windal, ansvarig för affärsområdet "mobile and personal" på NXP för Elektroniktidningen.

När NXP kapade banden till Philips var produktfloran spretig och företaget satsade på allt som rörde sig, utan att vara bland de ledande på särskilt många områden. Nu är fokuseringen avsevärt tydligare. Borta är till exempel kretsar för Dect och Wimax. NXP delar i allt väsentligt Ericssons syn på mobilframtiden där HSPA och LTE regerar, och Wimax spelar en underordnad roll.

- Det är enorm skillnad på NXP idag och hur det förr var på Philips Semiconductors. Vi är bland de snabbast rörliga aktörerna på halvledarmarknaden nuförtiden, säger Mikael Gustafsson, NXPs europachef, som fram till i tisdags då NXP rekryterade Ericssons förre finanschef Karl-Henrik Sundström till motsvarande post även var den högst rankade svensken i bolaget (se länk).

För ultrabilliga mobiler är det enkretslösningar med teknik från det år 2007 inköpta bolaget Silicon Labs som gäller. I dagsläget finns tre kretsar här, kallade Aerofone PNX4901, 02 och 03, alla för GPRS, där 4902 är den mest avancerade, en trebandskrets med Bluetoothgränssnitt.

Inom kort lanseras uppföljaren, PNX4910, för fyrbands-Edge med stöd för 1,3 Mpixel-kameror, Mpeg4, H263-avkodning, USB 2.0 i höghastighetsversion och stereoljud. Den görs i 65 nm CMOS och ska i mitten av nästa år följas av PNX4920, som ska göras i 45 nm-teknik och stödja 2 Mpixelkameror, Bluetooth och FM-radio.

- Allt vi gör på 2G-området är för ultralågkostnad, det vill säga mobiler som inte får kosta mer än 25-30 dollar. Och allt är enchipslösningar, säger Michel Windal, som trots sitt svenskklingande efternamn är fransman.

Radiodelen från Silicon Labs sitter även i 3G-kretsarna där NXPs färskaste bidrag är en trio kretsar för UMTS, HSPA respektive TD-SCDMA. De stöder alla 3 Mpixelkameror, QVGA-bilder, H264-komprimering och USB 2.0 i höghastighetsversion. De är gjorda i 65 nm-teknik och har radiodelen och effekthanteringen (power management) i separata kretsar.

- Men från 45 nm blir effekthanteringen inbyggd i basbandskretsen. Det är nödvändigt för att hantera läckströmmarna som uppstår vi de geometrierna, säger Michel Windal.

Kretsen för TD-SCDMA, den kinesiska 3G-standarden, är också den första mobilkretsen som använder den av NXP utvecklade så kallade vektorprocessorn EVP, som gör att modemet blir helt mjukvarustyrt. EVP beskrevs i en expertartikel i Elektroniktidningen nyligen. EVP är också trumfkortet i LTE-lösningen som ska lanseras kommersiellt i början av nästa år.

- I TD-SCDMA-kretsen sitter en EVP-kärna, men i LTE-kretsen blir det fyra kärnor. Beräkningsbehovet är helt enkelt så mycket större. En LTE-mobil kräver prestanda på ungefär 12 000 - 13 000 Mips - det är fyra gånger mer än HSPA, säger Windal.

NXP visade upp en prototyp för LTE-kretsen redan på mässan Mobile World i Barcelona i februari. Den kretsen stödde förvisso bara lager 1 av LTE-specifikationen och hade jämte en Arm-kärna en ensam EVP-kärna, men rönte likväl stor uppmärksamhet.

- Trycket var så stort att vi var tvungna att be konkurrerande kunder samsas om demonstrationerna. Det var sanslöst mycket folk i montern som ville se detta, berättar Mikael Gustafsson.

EVP-kärnans programmerbarhet har flera poänger. Dels kan förändringar i standarder implementeras snabbt. Dels kan flera standarder implementeras parallellt, som Edge jämte TD-SCDMA eller WImax jämte HSPA. Att kärnan därtill inte kräver särskilt mycket kisel är ytterligare en viktig egenskap.

- En EVP-kärna upptar omkring en miljon grindar. Andra metoder för att erbjuda samma funktioner kräver runt 10 miljoner grindar. Vår LTE-krets kommer att ha lika mycket datorkraft som en hel basstation hade för fem år sedan, konstaterar Michel Windal.

En uppdaterad prototypversion med två EVP-kärnor finns nu framme, och den ska användas för de storskaliga LTE-tester som flera operatörer planerar dra igång redan i år. Mikael Gustafsson är öppen för att EVP-kärnan även kan komma in i kretsar från andra leverantörer, antingen licensierad som IP-block eller på annat sätt.

- Vi är klart flexibla vad det gäller affärsmodellen för EVP, säger han.

En intressant aspekt av NXPs multimediasatsning är stödet för Open OS, alltså möjligheten att låta mobilerna utan några modifieringar köra Linux, Windows Mobile eller Symbian. Tron på Linux framtid i mobiler är stark på företaget.

- Marknaden för Linuxmobiler kommer att explodera. Det du kan göra med en 500-dollarstelefon idag kan man göra med en 100-dollars linuxmobil inom två år, säger Michel Windal.

NXP berättade i april att företagets mobilkretsverksamhet ska uppgå i ett nytt, ännu inte namngivet bolag tillsammans med ST Microelectronics. Fusionsplanerna är dock något som varken Mikael Gustafsson eller Michel Windal vill kommentera närmare. Båda hoppas dock att arbete med det gemensamma bolaget går så fort som möjligt eftersom den rådande osäkerheten tar energi och fokus i diskussioner med kunder och i andra sammanhang.

- Våra planer för de här kretsarna, fram till 45 nm, har kommit så långt att vi inte tror de ändras särskilt mycket, hur det än blir med NXP och ST, säger Michel Windal.