About / Advertise
Att använda en mobiltelefon kräver mellan 12 och 20 kWh elenergi per år, inklusive allt. Det kan jämföras med en eltandborste, som drar omkring 14 kWh per år. Men framtidens mobilnät kommer att bli mycket mer energieffektiva – Ericsson tror att 3 kWh per abonnent och år är inom räckhåll.
 |
| Ulf Ewaldsson |
Enligt Ericssons beräkningar krävs mellan 12 och 20 kWh/år för varje abonnent. Då ingår drift av hela infrastrukturen och laddning av mobilen. Energin som går åt för transporter och uppbyggnad av näten är dock inte inräknad, och inte heller energin som går åt för skrotning och återvinning av uttjänt utrustning.
– Det kan jämföras med en eltandborste, som drar omkring 14 kWh/år. Man kan också jämföra med en timmes bilkörning - det går åt lika mycket energi då som för ett års mobilabonnemang. Eller jämför med såna där stora plasma-tv som är så populära - de drar över 400 kWh varje år, säger han.
Energiåtgången varierar dock mycket mellan abonnenterna. Äldre utrustning är mer strömkrävande än ny, det gäller både infrastruktur och mobiler. För tio år sedan låg snittåtgången snarare mellan 60 och 80 kWh/år.
På sikt, sisådär fem år, tror Ulf Ewaldsson att energiåtgången per abonnent kan minska med en fjärdedel jämfört med dagens lägsta siffror, alltså ned mot 3 kWh/år.
– De största vinsterna görs genom att öka trafiken i befintliga nät. Och det görs med hjälp av ny programvara.
På mässan Mobile World Congress i nästa vecka kommer energieffektivisering att vara ett viktigt tema för Ericsson. Bland annat ska man då för första gången demonstrera en teknik kallad Vamos, som gör att fyra användare kan dela tidsluckor i GSM-systemet.
– Då kan man teoretiskt få in fyra gånger fler samtal i näten. Och samtidigt behövs mindre hårdvara i basstationerna, det räcker med tre kort i en RBS6000, säger han.
Vamos, som ska uttydas Voice services over Adaptive Multi-User Channels on One Slot, är en vidareutveckling av kodningsalgoritmen AMR-Halfrate, med vars hjälp två användare kan dela tidslucka. AMR-Halfrate har funnits i flera år.
Inom mobilt bredband finns också energibesparingsmöjligheter genom att använda högre ordningens modulationer, också det i programvara. Ny hårdvara, som bättre effektförstärkare i basstationerna, är också viktigt men bidrar med betydligt mindre totalt sett.
– Vi har förstås folk som jobbar på framkanten av utvecklingen inom effektförstärkare för basstationerna. De lyckas kanske kapa förbrukningen med någon tiondels procent i veckan. Vilket är fantastiskt i hårdvaruvärlden, men ger mindre utslag när man räknar kWh per abonnent och år.
För strömförsörjning har mobilvärlden annars gjort betydligt större nummer av satsningar på alternativ energi, som vind- och soldrivna basstationer. Ulf Ewaldsson tror förvisso att sådana lösningar kan vara användbara, men bara om förutsättningarna är de rätta.
– Solkraft kan nog vara bra i länder som Indonesien, Malaysia och kanske Arizona. Men på de flesta ställen är soldrift av basstationer omöjligt att räkna hem ekonomiskt om inte solenergin subventioneras av myndigheterna.
– Vindkraft tror vi betydligt mer på, i synnerhet i utvecklingsländer där det inte finns elnät och diesel därför är det enda alternativet.
Men att bara sätta en vindsnurra på taket till en basstationssite och låta den driva en generator när det blåser är inget optimalt alternativ. Bättre då, tycker Ericsson, är att låta generatorn driva batterier med kapacitet för att kunna laddas ur betydligt mer än vanliga blyackumulatorer.
– Vi har använt batterier hämtade från u-båtar, som tål att laddas ur nästan helt och hållet. Då kan de laddas av vinden när det blåser, och när de behöver laddas med diesel så kan den dieseldrivna generatorn köras på optimalt varvtal. Vi har visat att den lösningen sänker dieselförbrukningen med 20 procent, berättar han.
