Nu är strategin annorlunda. Precis som när franska Alcatel köpte Lucent 2006 vill Huawei förhandla sig fram till en "förmildrande överenskommelse" (mitigation agreement) med de amerikanska myndigheterna, skriver Financial Times. Sådana överenskommelser är ofta topphemliga, de innehåller säkerhetsprocedurer och i vissa fall krav på en panel med amerikanska medborgare som ska få insyn i verksamheten i USA.
Bakgrunden är de envisa rykten som gör gällande att Huawei ska ha nära band till Folkets Befrielsearmé, den kinesiska försvarsmakten. Huawei har förnekat att några sådana band finns, bortsett från att företagets grundare Ren Zhengfei har en bakgrund som kinesisk soldat. Det politiska affärsklimatet mellan USA och Kina har också försämrats radikalt efter Googles beslut att stänga sin censurerade sökmotor i Kina. Huawei förnekar dock i Financial Times att Googles beslut har någon inverkan på dess verksamhet.
Krisdrabbade Motorola har de senaste åren funderat på en rad sätt att stycka sig, där det senaste (länk) går ut på att divisionen för mobil infrastruktur ska säljas till högstbjudande medan mobiltelefonerna och övrig verksamhet ska bilda ett nytt bolag som ska börsnoteras. Analytiker har tidigare pekat ut Ericsson som sannolik köpare av infrastrukturdelen, något som dock motsägs av vd Hans Vestbergs färska utspel att inga nya storaffärer planeras (länk).
Om Huawei lyckas köpa Motorolas division för infrastruktur skulle företaget i ett svep bli jämnstor med Ericsson och på allvar ta upp kampen om titeln som världens största telekombolag. Huawei omsatte ifjol 21,8 miljarder dollar och väntas öka sin försäljning med 20 procent i år, att jämföra med Ericssons 28,4 miljarder dollar och en förväntad tillväxt på några få procent. Motorolas infrastrukturdivision omsatte ifjol runt 4 miljarder dollar enligt tidningen Wall Street Journal, som tror att ett rimligt pris för enheten skulle ligga kring en miljard dollar.