Dan Lindholm

− Under tre-fyra år har vi diskuterat uppvärmning av spårväxlar. Vi har haft en del idéer och jobbat med lite olika lösningar, men så för ett år sedan upptäckte en av våra konstruktörer Conflux, säger Dan Lindholm, som är delägare liksom ansvarig för produktförsäljning på Prose.

Kontakt togs. En första konstruktion togs fram och efter ett antal labbtester kunde parterna konstatera att resultatet såg mycket lovande ut. Därefter drog utvecklingsarbetet igång ordentligt.

− Idag har vi en produkt framme som löser problemet med nedisade växlar. Närmast ska vi trimma den med avseende på effekt, säger Jens Andersson, som ansvarar för projektet på Conflux.

Eftersom det finns en mängd olika storlekar på spårväxlar har utvecklingen gått mot ett modulärt system där den minsta byggstenen, ett värmeelement, är cirka 30   cm.

− I en standardväxel är det totalt kanske 12 meter som behöver värmas. Då behövs det mellan 40 och 50 sådana här värmeelement, förklarar Dan Lindholm.

I Sverige används idag vanligtvis motståndstråd för att värma upp en spårväxel. Tråden fästs längs spåren. Värmen slås på i oktober-november och av i april. Däremellan går den för fullt.

Problemet med motståndstråden är dess tröghet. Den gör att tråden inte orkar värma tillräckligt under tuffa perioder, istället fastnar växlarna och tågen står stilla. Till detta kommer att tråden bränner onödig energi under väldigt långa perioder.

− Här får vi snabbt full effekt när det behövs, däremellan dras ingen effekt alls, säger Dan Lindholm.

Jens Andersson övervakar värmefolien på rulle.

Det speciella med Conflux gummi är att resistansen varierar med temperaturen. Vid låga temperaturer drar det mycket ström och utvecklar oerhört mycket effekt – det blir en värmare. Vid en viss förutbestämd temperatur blir gummit en isolator. Effekten dras ner och temperaturen hålls konstant.

I konstruktionsarbetet utgår företaget från två materialkombinationer beroende av matningsspänning. Vid spänningar upp till 24  används koppar, gummi och koppar i lager. Vid högre spänningar – upp till flera hundra volt – ersätts kopparlagret på den ena sidan med plast, för att inte riskera genomslag. I kopparlagret etsas därefter det önskade ledarmönstret.

Genom att ändra gummits kemi går det att styra när det ska bli en isolator i temperaturintervallet mellan cirka 10 °C och 80 °C. Receptet och ledarmönstret är de två parametrar som konstruktörerna kan spela med när en värmare utvecklas.

− Men det verkligt unika är att vårt gummit aldrig blir varmare än vad vi bestämt. Det kan aldrig överhettas och det krävs ingen termostat, säger Jens Andersson.

De första värmeelementen som kan användas ute i verkligheten har just kommit ut ur fabriken i Järfälla. Och förhoppningen är att installera dem i den första växeln redan under denna vinter.

Den stora potentiella kunden i Sverige är Trafikverket (f  Banverket), som äger majoriteten av tåginfrastrukturen i landet. Men det finns också ett så kallat kapillärnät, ägt av kommunerna. Likaså äger många industrier, som pappers- och stålindustrin, sina egna spår.

− Just nu talar vi med ett stort industriföretag i Sverige, men vi för också en del diskussioner med Västerås, Borlänge och intressenter i Österrike och Schweiz, avslöjar Dan Lindholm.

Installationsmässigt är det inga problem att snabbt få ut de nya produkterna eftersom de är självreglerande och det redan finns sladdar framdragna till dagens växlar. Det är bara att plugga fast värmeelementen där de ska sitta – mellan rälsfot och rälsliv – och ansluta.

Modulsystemet gör dessutom att det går att anpassa lösningen till alla typer av växlar man kan tänkas vilja värma upp.

Siktet är inställt på att kunna börja testa de första växlarna i verkligheten redan under februari eller mars i år. Framförallt behöver man titta mer på vilka temperaturer som är mest optimala för olika delar i en spårväxel. Det handlar om små, men viktiga justeringar.

Därefter är det dags för den breda lanseringen.

− Världens största järnvägsmässa går i Berlin vartannat år, nästa gång är i september i år. Då tänkte vi rulla ut denna lösning på bred front, med tanke att fånga vintern 2016–2017, säger Dan Lindholm.

En växelvärmare med inbyggda värmeelement monterade 
på en bit räls.