About / Advertise
Det finns många standarder att välja på för den som ska kopplad upp en elmätare eller lyktstolpe. NB-IoT och Lora är två heta alternativ. Nu sträcker Wi-Sun upp handen. Standarden baseras på 802.15.4g och används framförallt i USA och Asien, men vill nu bli ett alternativ även i Europa.
Hårdvaran |
|
Dessutom finns regelbundna träffar, så kallade Plugfests, där tillverkarna kan göra en första test av nya produkter. |
- Jag hör på dig att du låter skeptisk, säger Phil Beecher när vi pratat en stund.
Han är ordförande för intresseorganisationen Wi-Sun (Wireless Smart Ubiquitous Networks) och reser runt i Europa för att missionera om den trådlösa standarden.
Och det är lika bra att erkänna direkt, det saknas inte alternativ för den som vill koppla upp en elmätare eller gatlykta, så vad kan Wi-Sun erbjuda som inte de andra redan har?
- Vi är bra på säkerhet, protokollstacken är öppen, radion kostar under två dollar, räckvidden är lång och meshtekniken gör kommunikationen robust.
Man skulle kunna tillägga att standarden också är välbeprövad. Det finns enligt Phil Beecher 85 miljoner Wi-Sun-noder i världen, majoriteten av dem i USA och Asien.
Tekniken kommer från USA där energibolaget i San Francisco för lite drygt tio år sedan ville koppla upp sina mätare. Radiotekniken hämtades från Silver Spring Technology och är meshbaserad. Projektet resulterade år 2012 i en standardisering via IEEE men också intresseorganisationen Wi-Sun Alliance som har över 170 företag som medlemmar inklusive halvledarföretag som Analog Devices, Cisco, Murata, Omron, Renesas, Rohm, TI och Toshiba.
I och med att rötterna finns i energibranschen var säkerhet hög prioritet redan från början.
- Alla enheter autentiseras via certifikat, säger Phil Beecher.
Själva radion är i grunden densamma som för bland annat Zigbee, det vill säga 802.15.4. För att öka räckvidden används lägre frekvensband. I Europa innebär det 870-876 MHz. Kanalen är halv duplex och maximala datatakten ligger mellan 100 kbit/s och 300 kbit/s. Protokollet är IPv6-baserat.
För att minska risken för att kanalen blockeras av andra sändare används decentraliserad frekvenshoppning, där varje nod synkroniserar hoppen med grannarna.
Uteffekten är upp till 500 mW vilket gör att man kan nå mellan fem och tio kilometer. Det är mindre än exempelvis mobilnäten och Lora eller Sigfox men som kompensation används meshteknik. Meshnät anpassar sig automatiskt till förändringar i miljön och hittar en ny väg för meddelandet om en nod faller bort. Samtidigt är tekniken känd för att snabbt dränera batteriet.
- Våra meshnoder är anslutna till elnätet, sen kan man ha ändnoder som är batteridrivna och som lever många år.
Allt beror såklart på hur mycket data noderna ska skicka och hur ofta. Liksom hur stort batteriet är.
Även om den stora tillämpningen för Wi-Sun varit energimätare ser Phil Beecher ett gyllene tillfälle för standarden när gatubelysningen nu byts ut mot lysdiods-dito. Då är det förhållandevis billigt att addera Wi-Sun.
- Man kan motivera Wi-Sun med de energibesparingar som går att göra när man kan styra lamporna individuellt. Sen går det att lägga på nya användarfall vartefter behovet uppstår.
Här kan den som äger nätet välja att sälja datatrafik till andra företag som vill koppla upp olika apparater.
Även om Europa ligger långt efter USA och Asien är det inte helt vit på kartan. I Storbritannien finns bland annat ett nät i Bristol och även i Köpenhamn håller ett nät på att byggas i samband med att gatubelysningen byts ut.
