Så blev Mips kinesiskt

Den klassiska amerikanska cpu-arkitekturen Mips är idag under ett kinesiskt bolags kontroll och har bland annat licenserats till Huawei. Nyhetsbyrån Reuters har kartlagt hur det gick till när Mips efter tre år av bolagstricksande till slut blev kinesiskt.

Resan till Kina startade år 2017 när brittiska Imagination – dåvarande ägaren till Mips – lät sig köpas av en delvis kinesiskt kontrollerad fond, Canyon Bridge.

För att inte stöta på amerikanska handelshinder bröts dock Mips loss från affären och såldes till Tallwood Venture Capitals, en fond ägd av den filippinska familjen Banatao.

Men det vara bara en fint. Att Tallwood skulle köpa Mips ingick i planen. Det var ett krav för att Canyon Bridge skulle köpa Imagination.

Under överinseende av Banatao hoppade Mips från bolag till bolag – registrerade bland annat på Samoa och Caymanöarna – för att till slut hamna i det kinesiska bolaget CIP Uniteds ägo.

CIP anser sig idag ha full kontroll över licensering av Mips till existerande licenstagare i Kina och Hong Kong. CIP anser sig dessutom ha rätt att vidareutveckla Mips och att teckna nya licenstagare i Kina.

Detta har CIP också gjort. Bland annat till Huawei, som sedan flera år är hårt ansatt av amerikanska teknikembargon.

När CIP talar med investerare knyter det Mips till Kinas plan på teknikoberoende. CIP beskriver Mips som en plattform som ska hjälpa Kina att komma ikapp USA inom avancerad halvledarteknik.

Så berättas historien av nyhetsbyrån Reuters, som också pratat med amerikanska myndigheter om hur det kunde ske att Mips hamnade i kinesisk ägo, och vad som eventuellt ska göras för att liknande inte ska hända igen.

Dessutom har Reuters talat med affärsmän och jurister i Kiseldalen, som hävdar att upplägget inte ens är unikt. Det ska vara en ”populär” metod för tekniköverföring från USA och Kina.

Här ger Elektroniktidningen lite mer bakgrund.

Mips hade under många år tappat marknad till den konkurrerande arkitekturen Arm. Mips blev ett säljobjekt som bytte händer.

Sedermera blev Kina intresserat. Om inte annat för att kinesiska bolag var licenstagare till Mips och därför ville ha trygghet i att kunna fortsätta utvecklas med Mips. Ägandet skulle också ge kontroll över intellektuella rättigheter som är generellt användbara inom datorarkitektur även utanför Mips.

Problemet var att USA gärna sätter krokben för tekniköverföring till Kina. Därför vågade kinesiska bolag inte försöka köpa Mips direkt.

Första etappen i Mips resa till Kina avklarades redan år 2017. Det första som köparen gjorde var att släppa flera Mips-versioner som öppen källkod. Redan där fick Kina access till Mips.

Enligt nyhetsbyrån Reuters är Mips ”strategiskt viktig amerikansk teknik”. Men Mips är i själva verket inte så hett längre och har inte varit på många år. Tekniköverföring till Kina via skalbolag och licensering är ett problem för USA. Men att just Mips blivit kinesiskt är inte ett dramatiskt problem för USA.

Mips gjorde efter millennieskiftet några sista försöka att bryta sig in på en marknad som alltmer tillhörde Arm. Men det gick aldrig.

Mipsägandet garanterar att de investeringar som kineiska bolag gjort i Mips sedan tidigare, inte är bortkastade. Men i den utsträckning Arm har en utmanare idag, är det öppenkodsarkitekturen Risc V, som är gratis och öppenkod och därmed lika fri för Kina att använda som Mips.