About / Advertise
Uppstartsföretaget TeraSi har genomfört en första större finansieringsrunda på 13 miljoner kronor. Pengarna ska användas för att skala upp verksamheten och få ut komponenter mot slutet av året.
Ju högre frekvens, desto enklare att tillverka. Så paradoxalt är det med mikromekaniska vågledarkomponenter. KTH-avknoppningen TeraSi håller på att kommersialisera tekniken som passar för tillämpningar över 60 GHz inklusive radarsystem och kommunikation.
– Vi blev tillfrågade om vi kunde sälja det vi tog fram i forskningen så jag och en kollega sade, vi kör!
Det berättade James Campion för Elektroniktidningen i oktober förra året.
En tid efter starten anslöt även Adrian Gomez-Torrent som medgrundare.
– Vi har alla doktorerat inom samma område men alla har sina egna kompetenser, så tillsammans blir vi ett bra team, sade James Campion.
Vågledare är passiva komponenter som kommer i bestämda dimensioner där varje storlek används för ett visst frekvensband, exempelvis 75 till 110 GHz, 110 till 170 GHz och så vidare. Traditionellt har de tillverkats i metall genom mekanisk bearbetning vilket är både tidsödande och dyrt.
TeraSi använder istället en mikromekanisk kiselprocess vilket gör det billigt att masstillverka dessutom enkelt att skapa monolitiska system av flera komponenter, exempelvis antenner, filter och transmissionsledningar.
Den första produkten som företaget visade upp förra året var en transmissionsledning för kalibrering av nätverksanalysatorer. Komponenten ser ut som en skiva med ett minimalt fyrkantigt hål i mitten – vågledaren – plus ett antal större hål längs periferin för styrstift och skruvar som behövs för monteringen.
Men företaget utvecklar också ett byggsätt för att kombinera de passiva komponenterna med aktiva halvledarkretsar.
– Vi samarbetar med flera halvledarbolag för att försöka få in deras kretsar i vår teknik, säger James Campion.
Målet är att radikalt sänka kostnaden på det färdiga systemet genom att addera aktiva komponenter – MMIC – på kiselsubstratet där vågledarkomponenterna finns. Det förutsätter att man kan skapa en övergång – kontakt – för signalerna mellan kretsen och substratet. En möjlig lösning är att låta två antenner kommunicera med varandra men det finns också andra varinater.
– Vi kan göra extremt små saker som kan kopplas direkt till kretsen.
Även om det återstår en hel del utvecklingsarbete innan tekniken bevisat sin fulla potential finns redan nu funderingar hur den ska kommersialiseras.
– Långsiktigt vill vi öppna upp tekniken i form av ett fysiskt designkit. Det är så hela halvledarindustrin fungerar. Även de minsta vill ha tillgång till tekniken.
Rent praktiskt innebär det att kunnandet som företaget bygger upp måste kunna omvandlas till ett EDA-verktyg som kunderna kan använda för att designa sina egna produkter.
Men först behöver företaget växa, det handlar om att anställa ingenjörer.
– Flaskhalsen är att kunna leverera allt som vi har beställningar på.
Tillverkningen sker i Electrumlabbet och målet är att gå från dagens tre till mellan åtta och tio i ett första steg.
– Sen satsar vi mycket på IP. Där har vi börjat använda AI-verktyg där du går in och beskriver uppfinningen, sen skriver det en första ansökan. Det går mycket snabbare och är billigare.
Tilläggas kan att verktyget kommer från ett annat uppstartsbolag där en av investerarna i TeraSi är delägare.
