–Vi är helt enkelt bäst i världen på att producera Fiber Bragg Grating, säger Stefan Ekman, vd och en av Proximions grundare.

Men att vara världsbäst räcker inte. Istället har det tagit åratal av idogt arbete att pränta in förtroende i de stora tillverkarna av fiberoptiska kommunikationssystem världen över.

Skapar gitter som är bättre än andra Proximions hemlighet är hur man med uv-ljus skapar indexförändringar – alltså gitter – i en fiberkärna. Innan fibern kan skrivas dopas den genom att väte trycks in i själva kärnan. Därefter skalas fibern. Den nakna fibern monteras i företagets specialtillverkade maskiner som skriver ett mönster med hjälp av två ljusstrålar. Mönstret bestäms av hur strålarna faller in mot fibern, hur snabbt fibern rör sig framåt samt själva pulsen. Resultatet är ett så kallad chirpat gitter, där namnet kommer från det engelska ordet för fågelkvitter, alltså frekvensvariationer. Mönstret skapar kaviteter. En kavitet skapar en spektral­reflektans av en viss våglängd, λ1. Genom att lägga till kaviteter bygger man upp spektral­reflektanser av flera våglängder (λ2, λ3 osv) och till slut inkluderas alla multiplar av λ som finns i ett spektralområde. Proximion kan göra fibergitter som är tolv meter, snart ännu längre med nya maskiner för dragtest. Den stora fördelen är att de långa gittren är kanal­oberoende. Överföringshastig­heten spelar ingen roll, man kan köra 2,5 Gbit/s, 10 Gbit/s, 40 Gbit/s och 100 Gbit/s utan att få filtreringseffekt av kanalbredden. Konkurrenterna klarar bara att skriva i små segment, vilket ger gitter på cirka 10 cm. En nackdel är att man får avsmalningseffekter som är beroende av kanalbredden. Olika överföringshastigheter kräver således olika bred kanal. Proximion har nästan 70 patent på sin teknik och cirka 35 inlämnade patentansökningar. Företaget har dessutom cirka 100 exklusiva licenser på patent kring gitterskrivning.

– Det har varit svårt att lita på att vi överlever och kan leverera det vi lovar i tillräckliga volymer. Men vi har lyckats. Idag säljer vi till nio av de tolv största systemhusen i världen på löpande basis.

I fjol blev det också vinst på alla rader för första gången i företagets historia. Och det var inte efterfrågan, utan produktionskapaciteten som begränsade resultatet.

Leveranstiden ligger idag på två till fyra månader, men en pågående expansion ska förhoppningsvis leda till att den är nere på mer normala två till fyra veckor till sommaren.

– Vi har skrivit kontrakt på hela den här fastigheten och har just flyttat över kontorsdelen och monteringen hit, till den nya delen, säger Stefan Ekman och slår ut med armarna.

Samtidigt byggs ­maskinparken ut ganska aggressivt i den gamla delen. Vid månadsskiftet september-oktober i fjol var sju produktionslinor i gång, nu finns elva linor och i sommar är det tänkt att 17 produktionslinor ska stå redo i lokalerna i Kista utanför Stockholm.

– Vi tillverkar nästan allt här och så länge jag styr detta bolag kommer kärnverksamheten att ligga i Sverige. Vi har istället gått en högautomatiserad väg och då är Sverige konkurrenskraftigt på en internationell basis.

Att expansionen tar sin tid förklaras av att Proximion självt måste såväl utveckla som bygga alla maskiner som används för att tillverka fibergittren. Tillverkningsprocessen är extremt känslig. Den får exempelvis inte störas av vibrationer. Varje maskin står i ett litet renrum och har därtill sitt eget lokala renrum med styrd temperatur, styrt luftflöde och en mängd andra finesser.

Fibergitter är basen i båda Proximions produktportföljer, där Wistom är äldst. Produkten som används för att övervaka optiska nät släpptes runt år 2000, då opto var som mest hypat och många trodde att det heloptiska nätet var runt hörnet.

– Men vi var 20 år för tidigt ute, skrattar Stefan Ekman.

I Wistom utnyttjar man sitt ena styrkeområde, att tillverka gitter med i stort perfekt reflektans. Med en akustisk puls kan sedan reflektansen störas under ett kort ögonblick, varvid cirka en promille av signalenergin släpps igenom. Hälsotillståndet hos den genomsläppta signalen analyseras och eventuella fel indikeras.

Idag är det ett tiotal företag som köper Wistom, främst operatörer som sätter ut ett 20-tal i sina landsomfattande nät.

– Vi har försökt nå ut till systemtillverkarna, men än så länge ligger vi lite i en Rolls-Royce-klass. Vår enhet kostar cirka tio gånger mer än konkurrenternas. De levererar inte korrekt information om en situation som vi, men deras produkter ger en tillräcklig indikation på vad som är fel, säger Stefan Ekman.

Samtidigt hävdar han att de enklare produkterna inte kommer att hänga med nu när systemen går mot allt högre hastigheter.

– Marknaden kommer att växa för Wistom ju mer 100 Gbit slår igenom ute hos operatörer och systemhusen.

Hittills är det dispersionskompensatorerna – Proximions andra produktområde – som stått bakom det stora lyftet. De står för nästan 95 procent av företagets omsättning, som i fjol låg på nästan 100 miljoner kronor, och antalet kunder har med råge passerat 200.
Bland kunderna finns nio av de tolv största systemtillverk­arna, exempelvis ­Hua­wei, Cienna, Alca­tel-Lucent och Nokia-Siemens.
Dispersionskompensatorer används för att restaurera optiska signaler som förvrängts av att olika våglängder går olika fort i fibern.

– Vi skriver en delay i fibern. De våglängder som går väldigt fort hålls i tills den ursprungliga signalen återskapats. Både tidsförhållandet mellan olika våglängder och formen på vågen fixas till, säger Stefan Ekman.

Kompensatorerna kan användas på två sätt. Endera för att dispersionsbalansera nätet, då placeras de vid nätets repeterpunkter där man ändå adderar och släpper av signaler. Eller så låter man kompensatorerna hantera all korrektion i mottagarnoden, vilket Proximions teknik klarar av.

– Sjökabelsidan är faktiskt vårt största framgångsområde på senare år. Där finns inga repeternoder. Förr användes en lösning stor som mitt rum för att korrigera signalen. Vår lösning är inte större än den där, säger Stefan Ekman och pekar på en liten telåda på hyllan bredvid.
Så fort en fiber är över 60 km och överföringshastigheten är minst 10 Gbit/s måste man ha dispersionskompensering. Säg att en fiber är 80 km. Då kan Proximion hantera felen med åtta meter av sin fiber.

– Konkurrerande teknik kräver 8 km av en specialfiber som man lindar upp i en spole och använder för att kompensera med. Metoden skapar icke-linjäriteter och fördröjningar som man inte vill ha.

Proximions metod ger inga icke-linjäriteter, däremot en viss fördröjning som dock är försumbar och enbart en tusendel av vad konkurrerande teknik ger.

Lång väntan på genombrottet Föregångaren Proximion Fiber Optics grundades 1998 av Raul Stubbe, Bengt Salhgren, Mikael Bergman och Stefan Ekman. Fokus låg då på övervakning av fiberoptiska nät med gitterteknik utvecklad vid Institutet för optisk forskning (idag Acreo). Efter en konkurs år 2003 startade Proximion Fiber Systems, vars bas är samma gitterteknik. Idag är produktportföljen  bredare. Företaget har nära 85 anställda, en siffra som väntas öka med 20 till 30 i år.

– Vår teknik kan skapa nya tjänster. Att minska fördröjningen i nätet kommer att bli allt viktigare ju mer det kommer realtidsspel. Även aktiehandeln är intresserade av samma funktion, förklarar Stefan Ekman.

På sikt ser han också en möjlig breddning utanför telekomområdet. Företaget har redan tittat på och sålt ett mindre antal produkter till områden såsom metrologisystem, medicinska tillämpningar och hållfasthetstest.

– Vår dröm är att Fiber Bragg Grating ska bli fiberoptikens resistor och användas överallt där fiberoptik används.