Hösten 2019 märktes en begynnande lågkonjunktur, därefter kom pandemin. Hur har dessa två faktorer påverkat er verksamhet?

– Vi varken såg eller spådde någon lågkonjunktur 2019.

Uttalandet kan tyckas förvånande, men till skillnad från övriga som ETN intervjuat är TTI fokuserat på passiva komponenter, kontaktdon och elektromekanik, även om företaget numera också säljer en del halvledare.

– Vi kände av en begynnande allokering redan 2018. Då byggde vi upp vårt lager så under 2019 tog vi marknadsandelar.

– Jag såg ingen större dramatik förrän Q2-2020 då pandemin dök upp, och den har vi klarat bra här uppe i Norden. Det var värre i länder som Frankrike och England, där det blev full lock-down.

Lars Dahlström

Med facit i hand gick även fjolåret bra, med en försäljningsökning på 5-10 procent. Visserligen hade fordonsindustrin det tufft med stängningar, men det tappet kompenserades av medtek-industrin som ökade sin produktion av ventilatorer och annat.

– Sista kvartalet förra året var vårt bästa kvartal någonsin, sen följdes det av Q1 i år som också var all-time-high.

– Bokningen just nu är helt vansinnig, men även försäljningen, och Q2 ser likadan ut. Vi ser ingen avmattning, vilket jag kan tycka är lite konstigt för jag tror att den kommer.

Fordonsindustrin klagar över komponentbrist. Är den mer drabbad än andra industrier? I så fall varför?

– Nu jobbar inte vi direkt mot fordonsindustrin, utan mot Tier2- och Tier3-kunderna. Däremot får vi mycket input från olika håll och såg att det först kom inom fordonsindustrin. Jag antar att det beror på höga volymer och unika produkter.

– Idag ser vi att våra industrikunder i Norden och Baltikum också har stopp på halvledare, så det är lika illa för dem. Men vår industri är komplex och utomstående förstår inte vad vi håller på med, en bil är lättare att förstå.

– Det är dessutom väldigt mycket folk inblandat i fordonsindustrin, om man inkluderar alla steg med underleverantörer och alla är berörda. Det gör att jag tror att fordonsindustrin fått så mycket utrymme i nyhetsrapporteringen.

Det är brist på komponenter och priset på material, komponenter och transporter har skjutit i höjden. Är det några typer av komponenter/leverantörer som sticker ut?

– Halvledare är det som sticker ut, men vi har inte problemet som framförallt drabbat controllers för det säljer vi inte. Passivt är lite enklare för du har ersättningskomponenter på ett annat sätt än på halvledarsidan.

Samtidigt understryker Lars Dahlström att företaget hanterade den allokering som var på passiva komponenter under 2019 väldigt bra.
– Vi omsätter lagret maximalt tre gånger om året och vi sätter begränsningar i systemet så att det inte går att tömma lagret. Trots att vi nog är den som säljer mest passiva komponenter fick vi efter senaste allokeringen beskedet från de stora kunderna att vi inte åstadkom några problem.

Kontaktdon är däremot ett område som Lars Dahlström tror kan komma att få problem framöver.

– Det är ingen panik just nu, men det börjar dra iväg på kontaktdon. Leveranstiden är på runt 40 veckor på specifika produkter. Framförallt är det brister på vissa råvaror som ställer till det.

Resin, även kallat epoxiharts och som används i både kontaktdon och reläer, är ett exempel på en sådan råvara. Resin har på senare år blivit svårt att få tag på, med snabbt stigande pris som följd.

– Det är svårt att ersätta ett kontaktdon med någonting annat, så om det drar iväg och blir full allokering kan det bli kämpigt. Här tror jag framförallt att det kan komma att bli ett problem på fordonssidan.

Vad är den största utmaningen i er verksamhet idag?

– Det är att fortsatt hantera den pågående situationen och följderna som blir med prishöjningar på i princip alla råmaterial. Det är prishöjningar hela tiden och det påverkar varenda komponent.

– Det är tungt arbete att få allt att fungera, och jag tror som sagt att det blir problem på en del annat framöver. Framförallt kontaktdon.

Hur ser framtiden ut? Blir allt som förut eller har pandemin medfört bestående förändringar?

– Trenden att inte ha all tillverkning i Asien, utan snarare där sakerna ska säljas, tycker jag började redan innan pandemin. Nu har fraktkostnaderna dessutom ökat med 400-500 procent så det blir väldigt dyrt att skicka varor. Där tittar många säkert på hur de ska göra framöver.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

– Men jag tror fortfarande att det stora problemet är råvarorna, med den enorma tillväxten som det är på elektronik. Det sitter ju mångdubbelt mer elektronik i bilar idag än för bara fem år sedan. Att få råvarorna att räcka, när handelskrig och annat rasar, det blir en utmaning.

Halvledarindustrin har dock större utmaningar framför sig eftersom de allra flesta som konstruerar och säljer halvledare numera är helt beroende av ett fåtal som kan tillverka kretsarna.

– Halvledarindustrin har ju skalat bort det mesta under de senaste 20 åren. Förr hade alla åtminstone egna fabbar, men nu använder alla foundryn borta i Taiwan och några till. Då blir det väldigt känsligt i lägen som detta.

Samtidigt har Lars Dahlström noterat att företag idag tillämpar risk-management i betydligt större utsträckning än för fem år sedan. Framförallt när det gäller att analysera vad som sker och hur situationen ska hanteras.

– Jag kan tänka mig att stora fordonstillverkare framöver kommer att ställa betydligt högre krav på second-source från fabriker som ligger på olika ställen. Allt annat blir väldigt sårbart.