Som en Gopro-kamera fast för snabb, trådlös kommunikation på millimetervågsområdet. Ett annat sätt att beskriva RU1 från Kistabaserade TeraSi är att jämföra den med radiolänkarna som kopplar upp mobilnätets basstationer där det saknas fiber.
Om du sett nyheten på LinkedIn att RU1 utmanar Starlink har du antagligen undrat hur en radiolänk som ryms i handflatan skulle kunna ersätta ett satellitbaserat system.
Och det går såklart inte men det finns ändå väldigt många tillämpningar där RU1 med sina 10 Gbit/s kan bli ett alternativ till satellittjänster när man vill ha lokal kommunikation som dessutom är svår att avlyssna och störa ut.
– Just nu är det punkt-till-punkt men det finns möjlighet att bygga vidare och göra ett meshnät. Längre fram tänker vi bygga in den i flygande plattformar, säger James Campion som är en av grundarna av TeraSi.
Minnesgoda läsare kommer ihåg att bolaget baseras på teknik från KTH för att tillverka vågledarkomponenter i millimetervågsområdet. Det handlar om en kiselbaserad memsprocess som går att skala till terahertzområdet.
– Vi kunde erbjuda marknadens bästa antenn men fick göra för många specifika anpassningar till varje kund. Vi tappade prestanda i övergångarna för att ansluta till befintliga system. Det var inte värt det.
För ett drygt år sedan bytte företaget inriktning från komponenter till system, där den första produkten är den analoga delen av en radiolänk.
Tilläggas kan att företaget också utvecklat ett byggsätt för att integrera olika passiva och aktiva komponenter på den färdigprocessade wafern. Det kan liknas vid en tårta där man utgående från den färdigprocessade wafern – som för radiolänken innehåller antennen – bygger lager för lager genom att stoppa in kretsar i kakan samtidigt som man skapar kontakt mellan dem och vägledarstrukturen.
I det sista steget kapslas hela skivan för att sedan sågas upp i enskilda kretsar.
– Yielden är ganska bra. Om vi skulle göra en hel stack skulle vi få ut 90 procent på de passiva delarna. Sedan jobbar vi med enstaka kretsar, även det går bra, det är inte superexperimentellt.
Den första produkten är RU1, radiodelen av en radiolänk på millimetervågsområdet där man skickar in IQ-signaler och får ut IQ-signaler. Dessutom behöver RU1 en referenssignal på 100 MHz och en 12V-matning. Den kompletta modulen är 70✕70✕36 millimeter och väger runt 200 gram.
Planen är att komplettera modulen med den digitala delen så att kunderna bara behöver stoppa in en Ethernetsladd med 10 Gbit/s för att skicka och ta emot data.
– Det ska bli lite som ett Gopro-moment, den ska gå att bygga in i vad som helst, säger James Campion.
En självklar målgrupp är militären som snabbt behöver kunna sätta upp ett kommunikationsnät i fält men även säkerhetsbranschen som vill kunna installera ett antal kameror för att övervaka en fastighet eller ett område. En annan målgrupp är räddningstjänsten som snabbt kan behöva sätta upp ett nät på ställen där det saknas mobiltäckning.
Listan kan göras betydligt längre men RU1 är inte tänkt som en produkt för privatpersoner som saknar bredband i sommarstugan.
Frekvensbandet som används är 71-86 GHz, det så kallade E-bandet. Samma band används för radiolänkar till mobilnätet.
– E-bandet växer snabbast inom backhaul om man tittar i Ericssons senaste rapport.
Licensförfarandet kallas ”light licensed”, användaren söker tillstånd hos PTS eller motsvarande myndighet. Proceduren skiljer sig lite åt mellan olika länder men i princip räcker det med att anmäla var länken ska vara. Finns det inte någon annan användare där är det fritt fram.
Ska räddningstjänsten eller militären använda den behövs istället någon sorts generellt tillstånd – vilket det inte finns idag – för att den ska vara praktiskt användbart.
Med en lobvinkel på två grader och en effekt in i antennen på 55 dBm blir räckvidden vid fri sikt och optimala förhållanden upp till 20 kilometer.
Millimetervågslänkar tappar snabbt i räckvidd när signalen måste passera genom grönska eller när det finns byggnader eller annat som skymmer sikten. Vilket både kan vara bra om man inte vill bli avlyssnad men också ett problem om mottagaren befinner sig en bit bort.
Här är tanken att använda luftfartyg som drönare för att skapa meshnät så att meddelandena kommer fram även om den kortaste vägen är fysiskt blockerad av ett objekt.
Oberoende av tillämpning måste enheterna riktas mycket exakt så att antennloberna pekar på varandra. Med en så smal lob som två grader är det knepigt att göra manuellt.
– Man måste veta åt vilket håll den andra enheten är, sedan har vi en lösning för att hitta den. Det är en pågående patentansökan så jag kan inte säga så mycket om det.
En ledtråd kan vara att RU1 innehåller en tröghetsnavigator, en IMU, som håller reda på orienteringen plus att den levererar signalstyrkan på den mottagna signalen.
Företaget sysselsätter 13 personer inklusive konsulter och all tillverkning av mikromekanik och kapsling görs i egen regi i Electrumlabbet.
– Vi utvärderar hur vi ska kunna skala upp. Antingen bygger vi en minifabrik för prototyper och småskalig produktion eller så hittar vi rätt partner att outsourca till, säger James Campion.
Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.Prenumerera kostnadsfritt! |
Komponenterna i mikromekanik i kombination med byggsättet med kapsling av hela skivan inklusive kretsar kan användas för mycket mer än radiolänkar.
– Många vill ha bättre förståelse för omvärlden. Det kan vara radar, kameror, mikrofoner. Vi kikar på produkter för att hjälpa till med det som bygger på vår teknik och vår spetskompetens.

