– Det är dit vi vill. Vi har blivit beviljade resurser för en förstudie. Arbetet leds av oss tillsammans med AstaZero, Ericsson och Telia. Vi har en bred referensgrupp från industri, myndigheter och akademi för att förankra resultatet och förbereda ett efterföljande storskaligt nationellt genomförandeprojekt som enligt planerna ska heta Digital Arena Sweden, säger Martin Simonsson, AI-expert vid Rise.

Avsikten är att Rise tillsammans med industripartner ska ta fram testbäddar för teknikplattformar avsedda för olika industrivertikaler, främst sågverksindustrin, gruvindustrin, bilindustrin och sjukvården.

– Vår ambition är att leverera lösningar, vi vill stödja och hjälpa industriföretag att införa den nya tekniken. I en stor del av svenska industrin finns i dag äldre PC-baserad teknik som är 15 år gammal. Det finns ett stort behov av att modernisera hela IT-infrastrukturen.

Digital Arena är tänkt att pågå i sex år med start 2026. Staten förväntas satsa 50 miljoner kronor per år och industripartners ska gå in med lika mycket, enligt planerna. Rise räknar med medel från Vinnova för sin del. Beslut väntas nästa år.

De industriföretag som deltar i Digital Arena ska få tillgång till digital 5G/6G infrastruktur, test- och innovationsfaciliteter, utbildning och kompetensutveckling, forskningsplanering och strategisk rådgivning, enligt planerna.

Tanken är att industriföretagen ska erbjudas publika och privata 5G-tjänster från olika leveran­törer. Det återstår att se hur Ericsson och Telia lyckas.

För mindre och medelstora industriföretag kommer privata 5G-nät, med leverantör typ Radtonics, i samverkan med systemintegratörer, att dominera medan telekomleverantörer som Ericsson och Telia kan dominera hos större företag, typ Volvo, menar konsulten Tommy Ljunggren i Ljunggren Consulting Team. Fiskarheden valde Radtonics privata 5G-nät.

Rise anger att det finns behov av europeiska lösningar så långt det är möjligt.

– Sverige och Europa kan inte längre uteslutande lita på USA. Vi ska söka alternativ till de produkter som erbjuds av USA-företag, säger Joakim Eriksson och Martin Simonsson på Rise.

– Det finns i dag europeiska AI-produkter baserade på öppen källkod som är konkurrenskraftiga, säger Simonsson. 

Dessa kan användas för att utveckla program skräddarsydda för till exempel skogsindustrins behov. 

– Men EU har i dag inga konkurrenskraftiga hårdvaruprodukter. Det enda alternativet kan då vara att välja maskinvara från Nvidia, säger Simonsson.

Rise betonar att det är oklart när det kommer europeiska produkter som verkligen kan konkurrera med Nvidia. 

– Det finns politisk vilja i EU att etablera kapacitet för massproduktion i EU av maskinvara som kan konkurrera med Nvidia men frågan är hur man ska komma ikapp, säger Martin Simonsson.

Han bedömer att det inom en femårsperiod kan komma europeiska konkurrenskraftiga halvledarprodukter baserade på Risc-V och dessa produkter kommer att erbjudas med rimliga licensieringskrav.

Det finns invändningar i Sverige när det gäller vad EU kan klara. Joakim Ericsson hänvisar till fyra experter i IVA (Ingenjörsvetenskapsakademien) som nyligen skrev debattinlägg i Dagens Industri.

Staffan Truvé, Mikael Pawlo, Lars Stugemo och Patrik Fältström varnar för försök att frikoppla Sverige från amerikanska molntjänster, vilket Joakim Eriksson håller med om – Det blir för kostsamt att byta allt rakt av, men det är värt att tänka på oberoende när man väljer.

Sågverkskoncernen Derome, med sågverk nära Varberg, har 2025 slutfört en investering på 600 miljoner kronor i sitt befintliga sågverk, 10 till 20 procent av investeringen gäller IT-system av olika slag.

– Vi bedömer att det inte lönar sig att investera i flerskiktsröntgen (3D) i vårt sågverk, vi har en 2D-röntgen och den ger tillräckligt bra resultat för oss. Vi har gjort en analys om lönsamheten per sågad stock, säger Per Andersson, utvecklingschef på Derome.

Företaget har heller inte funderat på att införa en virtuell datamiljö.

– Om tio år kanske skogsråvaran är betydligt dyrare. Då kanske det går att motivera en flerskiktsröntgen för oss, säger Per Andersson.

Sågverkskoncernen Vida är bland de största i landet.

– Vi har inte installerat någon fler­skiktsröntgen på något av våra sågverk, däremot har vi ett antal mätramar med 2D-röntgen kombinerade med kameror för inmätning av timmer som tillsammans med andra mätsystem genom processen ger oss en god uppföljning. Vi följer teknikutvecklingen noga och jobbar intensivt med att utnyttja råvaran på optimalt sätt, säger Jonas Axelsson, teknisk chef, Vida.

Sågverksrörelsen för JGA hade en omsättning på 900 miljoner kronor 2024. VD Claes Andersson börjar med att säga att Sverige inte är homogent.

– Förutsättningarna för att driva sågverk i södra Sverige skiljer sig från vad som gäller i Norrland, säger han.

– Vi är sällan först med den nyaste tekniken. Vi väntar och ser vad som fungerar.

– Sverige är i dag nummer tre i världen när det gäller export av sågade trävaror och svensk sågverksindustri kommer att kunna exportera stora volymer även på längre sikt, säger Christian Nielsen.

Han anger att Sverige kommer att kunna exportera sågande trävaror för minst 30 till 40 miljarder kronor per år och det gäller faktiskt för de närmaste 10-20 åren. Det handlar om 13 till 14 miljoner kubikmeter per år. 

Nielsen jämför med konkurrenterna. Ryssland exporterar 20 till 30 miljoner kubikmeter per år och Kanada svarar för lika stor volym. Både Kanada och Ryssland minskar sin export de närmaste åren. I Centraleuropa minskar produktionen av sågade trävaror på grund av barkborreangrepp. 

– Svensk sågverksindustri har ett bra läge. Sverige är en stabil leverantör.

Vilken betydelse har det för sågverken att de inför avancerade digitala system för att utöka utbytet per träd och effektivisera logistiken gentemot sina kunder? Fiskarheden, Norra Skog och SCA investerar och anger att de ökar utbytet per träd, vilket borde innebär att de stärker sin konkurrenskraft. Vilken bedömning gör Du? Är detta rätt spår för sågverksföretagen i landet?

– Det är inte min roll att kommentera de satsningar som Fiskarheden, Norra Skog och SCA gör. Det jag kan säga är att det är en central fråga att öka utbytet per träd. En procent utökat utbyte per träd ger tydliga ekonomiska fördelar för de sågverk som lyckas med detta.