Tre av fyra elektronikingenjörer är nöjda med sin lön. Det framgick av den lönenkät som publicerades i förra numret av Elektroniktidningen. Den siffran förvånar löneexperten Per Söderström.


I förra numret presenterade Elektroniktidningen den första svenska kartläggningen av svenska elektronikingenjörers löner någonsin i medierna. I stort sett stämmer resultaten med slutna undersökningar, säger löneexperten Per Söderström på Löneanalyser AB. Men på en punkt går resultaten tydligt isär.

- Jag är mest förvånad över att så många är nöjda med sin lön i er undersökning, säger Per Söderström.

På frågan: "Är du nöjd med din lön?" uppgav 74 procent i Elektroniktidningens enkät att de är nöjda, 22 procent att de är missnöjda. Formulerad så brukar 70 till 80 procent svara nej, enligt Söderström.

Han har stor erfarenhet av att kartlägga löner och belöningsformer för olika yrkeskategorier. Han jobbade tidigare som löneanalytiker på Civilingenjörsförbundet och hans företag har bland annat gjort en särskild löne- och förmånsundersökning för data- och elektronikbranschen.

Söderström berättar att elektronikingenjörer generellt ligger 8-10 procent högre än andra ingenjörer. Och att skillnaden är störst för de yngre. Det är kanske orsaken till att de är mer nöjda än andra.

Det Söderström tycker saknas i Elektroniktidningens studie är mer detaljerad statistik för olika funktioner och befattningsnivåer, något som Löneanalyser AB lever högt på eftersom företagen är intresserade av detta.

Kvinnor och invandrare saknas


Han saknar också genderperspektivet och statistik som visar hur det går för invandrarna ibland elektronikingenjörerna.

I årets undersökning var underlaget alltför litet för att göra någon närstudie av dessa grupper, något vi hoppas kunna utveckla i framtiden. För om resultaten är jämförbara med de som den amerikanska tidningen Electronic Engineering Times fått i sin årliga kartläggning över elektronikingenjörer i USA, så är de mycket intressanta. I den tidningens senaste undersökning ligger den genomsnittliga årslönen där på 72 000 dollar. Snittet för kvinnorna ligger på 75 000 dollar. Och de iranska invandrarna är de stora vinnarna med en årslön på 86 400 dollar.

Även den regionala spridningen i vår enkät stämmer överens med Söderströms erfarenheter. Mest tjänade stockholmarna i vår enkät, 34 000 kronor i månaden. Enligt Söderström ligger lönerna i Stockholmsregionen 6-8 procent högre än i övriga riket, något som brukar kallas Kistafenomenet; stor efterfrågan, hög rörlighet och stor konkurrens.

De i vår enkät som tjänar minst, men som ändå är mycket nöjda med sin lön, är västmanlänningarna på 29 500 kronor per månad.

- Att dessa ligger lågt är inte ett regionsfenomen utan ett ABB-fenomen, förklarar Per Söderström.

Vi på Elektroniktidningen hade en föreställning om att konsulter generellt sett är en högavlönad grupp så därför förvånades vi över att dessa nådde förhållandevis låga månadslöner i vår enkät.

- Konsulter har ofta stora inslag av dolda förmåner. Kostnadsersättningar, naturaförmåner, "fringisar", optioner, resultatlön, bonus, vinstdelning, delägarskap och så vidare. Detta syns inte om man bara frågar efter och redovisar fast, kontant månadslön, förklarar Söderström.

I vår enkät framstod de som förhandlat bort sin övertidsersättning som vinnare, med 7 000 kronor mer i månaden. Gruppen innehöll dock fyra femtedelar av alla chefer så frågan var hur man egentligen ska ställa sig när frågan dyker upp.

- När det gäller att förhandla bort övertidsersättningen är det min övertygelse och "vetskap" att båda parter är vinnare på sikt, säger Per Söderström. Individen får en extra semestervecka, oftast högre fast lön och friare arbetstider, slipper tidrapporter och stämpelklocka, och får en signal om att det är resultatet och inte instämplad tid som belönas. Arbetsgivaren vinner på att administrationen med tidsredovisningen minskas och att denne betalar för utfört jobb istället för instämplad tid.

Det lönar sig att byta jobb


I Elektroniktidningens enkät framstod jobbyte som en god strategi för att driva upp lönen. Också det stämmer med Söderströms uppgifter.

- Det är då man gör sina löneklipp. Förvisso är hög rörlighet ett kostsamt dilemma för företagen, på kort sikt. Men det är nyttigt för landet och branschen på så sätt att det bidrar till kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och så vidare, säger Söderström.

Hur påverkas då fackföreningarnas position som löneförhandlare i utvecklingen mot allt mer individualiserade kontrakt.

- Jag är övertygad om att de fackföreningar som i framtiden vill företräda högutbildade och attraktiva medlemsgrupper måste ändra strategi. Ändra fokuseringen från kollektiva lösningar mot individuell service.

- Jag ser en tydlig trend där "kloka" arbetsgivare knyter till sig kompetent personal i kontrakt som innebär så mycket mer än bara stipulerad arbetstid och månadslön som de traditionella kollektivavtalen reglerar, säger Söderström.

Erika Ingvald Frilansjournalist